Blåst att inte vilja säga ifrån om vindkraft

Ledare Artikeln publicerades
På Skaraslätten är horisonten på många platser närmast täckt av vindsnurror, ofta enorma i storlek, som här.
Foto:Lars Näslund
På Skaraslätten är horisonten på många platser närmast täckt av vindsnurror, ofta enorma i storlek, som här.

Först när energipriserna stiger kan vindkraften bli lönsam. I dagsläget är den inte hållbar.

Som BT tidigare i somras kunde berätta, så lönar det sig inte att bygga vindkraftverk som är lägre än 150 meter. ”För några år sedan var det möjligt att klara ekonomin med den här storleken, i dag är det omöjligt”, sa Gothia Vinds vd Gunnar Eriksson till BT:s reporter.

Nu skrinläggs planerna på en vindkraftspark mellan Mjöbäck och Överlida. I våras var det Borås Energi och Miljö som lade ner sina planer på en sådan etablering i Falskog-Hallabro.

Vindsnurror på uppåt 190 meter är visserligen lönsamma men är inget som med lätthet kan smygas in i landskapet, eller för delen i människors närhet. Den som fortfarande tror att vindkraft är lika med småskalighet har misstagit sig rejält. Dagens anläggningar är att betrakta som storskaliga industrietableringar.

Det finns fortfarande en opinion som vill se en utbyggnad av vindkraften, men lokalt tenderar etablering av vindkraftsindustriella komplex att mötas av hårt motstånd. I Hedared är det tänkt att det ska byggas åtta 190-metersverk. Byalagets enkät visar att åtta av tio boende i området säger nej. Borås stads politiker däremot, har varken sagt ja eller nej. Istället har frågan förhalats bortom alla rimliga gränser.

Oavsett åsikt om vindkraften är en sak uppenbar: hade staden haft en antagen vindbruksplan hade en sådan kanske inte minskat protesterna men väl bidragit med större förutsägbarhet. Nu regerar godtycket istället och därmed gror missnöjet med beslutsfattarna. Det är helt enkelt inte rimligt att det som, enligt statliga rekommendationer, borde ta två till tre månader att utreda har fått pågå i över två år.

Idag läggs ännu ett förslag från Miljöförvaltningen om att förhala frågan. Den här gången med hänsyn till behovet av mer kunskaper om hur jätteetableringen i Hedared påverkar den rödlistade bivråken och ”eventuella flygstråk för lommar”.

Med all respekt för bivråkens existens och lommens flykt står andra och större värden på spel, nämligen förtroendet för våra folkvaldas förmåga att hantera komplexa och svåra frågor. Att inte vilja svara är också ett svar.