Än ser man spåren efter Gudrun

Man kan fortfarande se spår i naturen efter den värsta stormen i mannaminne. För drygt tre år sedan slog Gudrun till med en oerhörd kraft. SMHI uppmätte orkanstyrka i stormbyarna. Träd bröts som tändstickor och hela skogsgårdar raderades ut inom loppet av några timmar.

Stormen fällde under en natt nästan lika mycket skog som avverkas i hela Sverige under ett år, 70–75 miljoner skogskubikmeter.

En av stormens verkningar blev att enorma lager virke byggdes upp under våren och sommaren 2005. I Sjuhärad lagrades stormvirket i bland annat Limmared och på Gässlösa.

I Halland finns Europas största virkeslager, Byholma. Där lagras en miljon kubikmeter virke. Ägaren, Vida, räknar med att det kommer att ta omkring ett och ett halvt år att avveckla jättelagret.

Det skulle ta sågverket i Borgstena mellan tre och fyra månader att såga virket på Gässlösa och i Limmared, om man enbart tog ur lagren. Men så enkelt är det inte.

– Vi trodde på ett lägre uttag från skogen under några år efter stormen, men så blev det inte. Sedan kan vi inte säga nej till skogsägare som vill avverka och sälja sitt virke, säger Gunnar Jakobsson, vd för Vida Skog i Borgstena.

Det finns ytterligare två faktorer som är avgörande för att virkeslagren fortfarande ligger kvar, i stort sett orörda. Barkborrar och stormen Per.

Nästan på dagen två år efter Gudrun slog Per till med nästan samma kraft som sin föregångare och fällde ytterligare 20 miljoner kubikmeter i skogarna.

Sommaren dessförinnan var mycket gynnsam för alla skogsägares skräck, barkborren. För att få stopp på skadegöraren var man tvungen att avverka och ta om hand både skadade och friska träd, fyra miljoner skogskubikmeter.

Därför ligger Gudrunvirket där det ligger.

Sågen i Borgstena naggar visserligen på lagren både i Limmared och på Gässlösa, men det går långsamt. Knappt 40 procent har sågats.

Ju svartare dess bättre

Virket ligger där det ligger och blir bara svartare och svartare. I Limmared växer både mossa och gräs såväl på som mellan stockarna. Hela tiden måste ägaren inspektera och vattenbegjuta massorna.

– Ju svartare desto bättre, säger Fredrik Andersson, vd på sågen i Borgstena.

Både Fredrik Andersson och Gunnar Jakobsson har sett att kvaliteten på virket har påverkats under de tre år som det lagrats.

– Vi vet inte hur det påverkas av lagringen. Vi har sedan tidigare tre års erfarenhet av lagring. Visst finns det skador i ändarna och i ytträet, men det håller förhållandevis god kvalitet, säger Fredrik Andersson.

Lagringen kostar miljoner

Gunnar Jakobsson är inne på samma linje. Han menar att kvaliteten varierar från lager till lager. Bevattningen konserverar och sörjer för en god hållbarhet. Men det kostar också. Lagringen kostar företaget 60 miljoner kronor om året i skötsel, hantering, bevattning och räntor.

– All lagring påverkar kvaliteten och vi har inte sett slutresultatet ännu. Det tar ytterligare några år innan vi kan göra ”bokslut” efter Gudrun, säger han.

Till hösten är det tänkt att Byholma i Halland ska börja avvecklas. Om två år ska lagren i Limmared och på Gässlösa vara borta.

– Om vi ser att kvaliteten på virket försämras snabbt, måste vi naturligtvis öka takten, säger Fredrik Andersson.