Annons

Göran Gustafson: Var kommer du ifrån?

Skribenten Göran Gustafson är född och uppvuxen i Borgstena, ett samhälle som han ser som ett lysande exempel på lyckad integration. Så varför lade mer än var fjärde Borgstenabo sin röst på ett parti som misstror integrationens möjligheter, funderar han.
Göran Gustafson
reflektion • Publicerad 13 november 2018
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks i texten är skribentens egna.
Om vi i Sverige i mötet med nysvenskar mer fokuserar på nuet och framtiden istället för ensidigt fråga om människors bakgrund kan vi forma ett samhälle med större tillit och framtidstro, skriver Göran Gustafson.
Om vi i Sverige i mötet med nysvenskar mer fokuserar på nuet och framtiden istället för ensidigt fråga om människors bakgrund kan vi forma ett samhälle med större tillit och framtidstro, skriver Göran Gustafson.Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Var kommer du ifrån? Den frågan möttes jag ofta av när jag flyttade till Stockholm för 30 år sedan. Numera frågar man sällan om mitt ursprung eftersom min blandning av boråsiska och Stockholmsdialekt är svårplacerad.

Jag är född och uppvuxen i Borgstena som idag har 737 invånare. I maj 2014 hade Borås Tidning ett reportage om Borgstena med den alarmerande rubriken på framsidan: Ett delat samhälle. Anledningen var att Sverigedemokraterna fick 20 procent av rösterna i EU-valet 2014 vilket var uppseendeväckande för fyra år sedan, men idag är nära rikssnittet. I det senaste riksdagsvalet fick Sverigedemokraterna 28,1 procent av rösterna i Borgstena.

”När jag gick i lågstadiet blev jag åskådare till regelrätta sammandrabbningar mellan svenska och finska barn.”
Annons

Borgstena har varit en industriort med ett av Västsveriges största sågverk (som fortfarande finns kvar och kallas såget) samt flera nu nedlagda textilindustrier. Behovet av arbetskraft har varit stort och min skoltid präglades av att i varje klass på den lilla skolan i Borgstena hade en eller flera elever med finskt ursprung. När jag gick i lågstadiet blev jag åskådare till regelrätta sammandrabbningar mellan svenska och finska barn. 40 år senare är den andra generationens finländare en naturlig del i arbete och föreningsliv på orten där bara efternamnen skvallrar om annorlunda familjehistorier. Borgstena är helt enkelt ett lysande exempel på lyckad integration utan några iögonfallande problem med arbetslöshet eller utanförskap. Därför kan det tyckas förvånande att mer än var fjärde röstande Borgstenabo lade sin röst på ett parti som misstror integrationens möjligheter..

Ett av mina första jobb var att väga tyger på Borgstena textile som vid den tiden levererade alla textilier till Volvos person- och lastbilar. 2007 flyttades produktionen av lönsamhetsskäl till Portugal och ett femtiotal medarbetare förlorade sina arbeten. Jag har förståelse för att det kan kännas hånfullt för människor från min gamla hemort när en fabrik i Portugal än idag bär namnet Borgstena och enligt företagets hemsida tycks understödjas av EU. Insikten om att vara förlorare i den globala ekonomins rörlighet tänker jag kan öka lockelsen för människor att söka sig till nationalism och folkhemsromantik. Klockan kommer dock aldrig att kunna vridas tillbaka till det som kännetecknade samhället för 50 år sedan utan vi lever alla numera under den gränsöverskridande marknadens villkor med den frihet och de svårigheter det innebär.

”Var kommer du ifrån? Den frågan kommer förmodligen mina studenter att mötas av gång på gång i sin fortsatta etablering i Sverige.”

Jag arbetar sedan några år tillbaka med vuxenutbildning på en folkhögskola i Södertälje. Jag skulle tro att 90 procent av dem som jag undervisar är utlandsfödda eller har utlandsfödda föräldrar. De allra flesta uttrycker en längtan att bli en del av det svenska samhället, vill skaffa sig en utbildning för att sedan kunna arbeta och bidra till Sveriges utveckling. De har börjat att förstå att deras efternamn sätter käppar i hjulet när de söker arbete eller lägenhet och att deras kristna eller muslimska identitet ses som ett problem i ett sekulärt svenskt samhälle, men deras vilja att bli integrerade är obruten. De räcker oss handen att göra Sverige till ett land i en global värld istället för att isolera oss att göra oss själva till bittra förlorare.

Var kommer du ifrån? Den frågan kommer förmodligen mina studenter att mötas av gång på gång i sin fortsatta etablering i Sverige. Det sägs om USA att där inleder man inte med att fråga vad man har för ursprung eftersom det är helt naturligt att olika etniska grupper lever sida vid sida i det amerikanska samhället. Om vi i Sverige i mötet med nysvenskar mer fokuserar på nuet och framtiden istället för ensidigt fråga om människors bakgrund kan vi forma ett samhälle med större tillit och framtidstro. Det gäller såväl i Sjuhäradsbygden som i Stockholmsregionen.

Annons
Annons
Annons
Annons