Kultur

Slöjden är precis överallt

Kultur Artikeln publicerades
Inredning med väggbonad hemma hos papperskonstnären Fideli Sundqvist. Texen lyder
Foto: Jessica Gow/TT
Inredning med väggbonad hemma hos papperskonstnären Fideli Sundqvist. Texen lyder "hem ljuva hem".

Kulturskribenten Maria Ehrenberg gör en exposé över aktuella böcker om hantverk.

2005 skrev jag en artikel om att slöjden verkligen var på frammarsch. Anledningen tänkte jag då var en längtan efter ”handen” eftersom vår tid så ofta fokuserar på ”anden”. Den finmotorik vi utför sker vid ett tangentbord och det finns en längtan efter det vackra, det icke sterila.

Slöjdtrenden var ingen dagslända utan har vuxit sedan 2005. Delvis är anledningarna densamma. Men andra har tillkommit. Kommersialismen är en. Så sade till exempel Anna Wengdin, brodös och kursledare för ylle- och applikationskurser, härförleden att ”idag kan man köpa allt, därför vill många göra något eget”. Det är säkert sant, man kan bara tänka på hela makerspace-rörelsen. En annan anledning kan gränsa till preppertänk; ”om (när) krisen kommer kan jag i alla fall hålla mig varm med mina egenhändigt stickade sockor”. Men den allra viktigaste anledningen är, tror jag, en längtan att lustfyllt få skapa något eget och umgås socialt över skapandet.

Just det. Socialt är vad det är. Glöm bilden av den ensamma stickerskan/brodösen/knypplerskan. Det är ”communities” vi talar om, både på nät och irl. Vem, med rätta intresset, har inte hört talas om Ravelry, stickcomunityn med 7 miljoner användare (ja, ni läste rätt). När jag senast var inne var vi dock blygsamma 6 000 inloggade. Och otal är de brodösers instagramkonton jag följer. Och stickpodden Nördic Knitting (med Helene Wallin och Johanne Ländin) är bara ett måste när man sitter där vid knyppeldynan. Man umgås på kurser, Hemslöjden har ett brett och imponerande utbud, studieförbunden och privata aktörer lika så. Bibliotek, museer och slöjdaffärer ordnar slöjdcaféer. Eller så träffas man mer privat på en bar ett visst klockslag varje vecka.

Det är ett myller med andra ord.

Så mycket av den inspiration och mönster man söker får man tag på via nätet. Så även i muséernas digitala arkiv (Digitalt museum, bland annat). Men inte så sällan resulterar detta även i böcker och av sådan har det givits ut många.

2004 var det ofta översatta alster, det blev väl billigare så. Senare kom en våg med slöjdhistoria, ett omdefinierande av slöjdbegreppet och många beskrivning av kvinnohistoria genom slöjd. Nu däremot ligger tyngdpunkten på skilda tekniker inom de olika slöjdgrenarna eller genreböcker.

Bland teknikböckerna måste man nämna Ann-Mari Nilssons synnerligen gedigna ”Sticka mönster”. Här kan den sugna lära sig om lyfta maskor, flerfärgsstickning med mera.

Ivar Asplunds urtjusiga ”Sticka flätor” får många att vilja ta fram den där lilla extra stickan, flätstickan. Karin Holmbergs alldeles nyutkomna ”Svenska broderier” är både en mycket handfast bok över hur man broderar och en lovsång till de så kallade landskapsbroderierna. Och ”Brodera på stickat” är ett monument över stickningens okrönta drottning, Britt-Marie Christoffersson.

Gemensamt för dessa böcker är tre saker: författarna är gedigna med högre slöjdutbildningar från både Sätergläntan och Handarbetets vänner bakom sig. De tillhör också innovatörerna, de som provar sig fram systematiskt och analytiskt. Slutligen uppmuntrar de till egna försök, här finns inga måsten eller slaviskt efterapande. De ger redskap men inga pekpinnar. Och de uppmuntrar till eget skapande.

Den andra kategorin, genreböckerna, är inte så sällan sprungna ur webben. Författarna har sålt sina mönster på Ravelry eller egna hemsidor och till slut blir det böcker. Jenny Aldebrant specialiserar sig på vantar, mössor och sockor. Det gör också Tant Ulltuss, alias Anna Bergman) som i samarbete med en annan tant, Tant Kofta, levererar den ena fantastiska sockan efter den andra. Kicki Wieslander och Maria Snare Johnsson skapade en hel bok med grafiska broderier, modernt och nytt. Ett annat exempel på detta kan vara Helena Ericsson som drivit Broderibloggen under många år. Nu har hon övertagit Monica Zetterströms butik Brodera mera (som låg på Drottningsgatan i Stockholm) och nu kommer en bok med bådas mönster.

Och så finns det the one and only. Celia Dackenberg som senast gav oss sin tolkning av koftor i konsten och litteraturen, ”Kulturkoftor”. Här är historia och stickning i skön blandning. Och bra beskrivningar.

Stickning är således fortfarande synnerligen inne. Broderi kommer starkt. Och vävning, ja, den går aldrig ur tiden. Den stora vävmässan som hålls vart tredje år samlar närmare 10 000 personer. Jag har inte ens nämnt allt som sker kring ull, både ur slöjdsynpunkt och miljöaspekt. Man spinner, väver, stoppar och isolerar med ull.

Svensk slöjd frodas. Det är inte ovanligt att böckerna översätts till japanska, där svensk slöjd är stort.

Men några tekniker måste väl ändå vara ganska döda? Knyppling? Mja, säger jag, själv en hängiven knypplerska, vi är inte många men vi håller i. Men makramé – det kan väl ingen utöva idag? Tankarna går till de fula alster som hängde i många gillestugor på 70-talet. Men för något år sedan började något hända, makramébonader som lades ut på Tradera (alltid en god mätare på vad som är inne) började säljas. Och just i dagarna kom en vacker, modern och aptitretande bok ut på Tukans förlag av Fanny Zedenius om just denna slöjdgren.

Så då återstår frivoliteter. Men vänta bara. Ge den något år så har vi säkert en bok om denna svåra men skira teknik också.

Jag väntar.

Maria Ehrenberg

 

Böcker och sajter i den ordning de nämns i texten:

www.ravelry.com

Helene Wallin och Johanne Ländin, Nördic knitting, http://nordknit.blogspot.se

https://digitaltmuseum.se

Ann-Mari Nilsson, Sticka mönster, Hemslöjdens förlag, 2017

Ivar Asplund, Sticka flätor, Bonnier fakta, 2017

Karin Holmberg, Svenska broderier, Bonnier fakta, 2018

Britt-Marie Christoffersson, Brodera på stickat, Hemslöjdens förlag, 2018

Jenny Alderbrant, Sticka varma vantar, sockor och mössor, Semic förlag, 2017

Tant Ulltuss (Anna Bergman), flera böcker t ex Sockor/Vantar/Kör retro, eget förlag.

Kicki Wieslander och Maria Snare Johnsson, Grafiska broderier, Tukan förlag, 2016

Helena Ericsson, Brodera mera, Semic, 2018

Helena Ericsson, http://www.brodera.nu/blogg/

Celia B Dackenberg, Kulturkoftor, Norstedts, 2017

Fanny Zedenius, Makrarmé, Tukan förlag, 2018