Annons

Peter Grönborg: Biografier som inspirerar till livsbejakelse

Självbiografiska texter ser väldigt olika ut. Det är två böcker skrivna av författare i Sjuhäradsbygden exempel på. Gemensamt för dem är att de vill berätta om unika livserfarenheter, men medan Ulla Ulrika Björkman målar i ljusa färger målar Semret Ghebrehiwet i mörka.
Lokal litteraturkrönika • Publicerad 21 december 2019
Detta är en recension i Borås Tidning. En recension är en subjektiv bedömning av en företeelse eller ett verk.
Ulla Björkman har skrivit en ny självbiografisk bok om sin stora kärlek, som hon mötte 2015, 19 år efter sitt senaste förhållande.
Ulla Björkman har skrivit en ny självbiografisk bok om sin stora kärlek, som hon mötte 2015, 19 år efter sitt senaste förhållande.Foto: Elin Thornberg

SJUHÄRADSFÖRFATTARE

Ofrivilligt sexobjekt – till vältränad förmögen snygging

Författare: Ulla Ulrika Björkman

Förlag: Tallbergs

Syftet med livets utmaningar

Författare: Semret Ghebrehiwet

Förlag: Vulkan

För den som skriver självbiografiskt uppstår sällan några problem med källforskningen. Stoffet hämtas ju från det egna livet.

Samtidigt kan det vara svårt för läsaren att bedöma vad i det som förmedlas som är sant eller falskt. Det ligger i genrens natur att den frestar till fabulerande, vilket gör att den ibland driver iväg mot fiktion.

Annons

I entreprenören Ulla Ulrika Björkmans (f. 1939) fall ligger det dock närmare till hands att tro att verkligheten överträffar dikten. Det är i alla fall i den sortens häpna stämningsläge som hon skrivit ”Ofrivilligt sexobjekt”, med undertiteln ”till vältränad förmögen snygging”.

Efter att ha levt ensam i nästan två decennier blir hon hösten 2015 blixtförälskad i en väsentligt yngre man. Tonvikten i hennes bok ligger på beskrivningar av deras romantiska och erotiskt avancerade möten, samt reflektioner över vilka konsekvenser den nyvunna kärleken får på livet i största allmänhet.

Som författare meriterar hon sig genom att vara fullständigt ogenerad. När hon skildrar orgasmens mystiska höjdpunkter visar hon sig dessutom besitta en ovanlig lyrisk förmåga.

Hon bor i Skene numera. I texten nämns många kända personer i Borås och Sjuhäradsbygden vid namn, men inte den älskade som kallas ”Mannen i mitt liv”. Hans identitet skyddas troligen för att han är gift med en annan kvinna.

Tidigare i Ulla Ulrika Björkmans liv hände det att hon blev bedragen av män hon var tillsammans med. Nu spelar hon istället älskarinnans roll. Detta blir dock inte något stort ämne. På det hela taget har hon en mild och fördragsam attityd till mänskliga tillkortakommanden.

Hon har dock fler intressen än sex, vilket kommer till rikt uttryck i biografin. Den tidiga karriären som hela Sveriges ”roulettdrottning” blir belyst, liksom intresset för bokmärken – vilket utvecklas till både bok och museum. Ordförandeskapet i Borås HC omnämns, även tillvaron som mor och mormor, samt intresset för släktforskning och mycket mer.

Vad som ursprungligen sporrade Ulla Ulrika Björkman att ta tag i sitt liv, var det faktum att hon som tonåring befann sig i ett utsatt läge som ensamstående mor. Hon berättar kort om detta i inledningen av sin bok.

Även Semret Ghebrehiwet (f. 1977) hamnade som ung i en liknande situation. Det skildrar hon i debutboken ”Syftet”, som bär undertiteln ”med livets utmaningar”. Hon ser alltså ett ändamål med de prövningar som livet låtit henne utstå, med referenser till en Gud.

Idag bor hon i Aplared men invandrade från Afrika på 80-talet. Under de sena tonåren studerade hon mode i London, där hon levde ett liv inspirerat av TV-serien ”Sex and the city”. Med sin livsföring revolterade hon mot den konservativa habesha-kultur som hennes föräldrar var rotade i, ett arv från norra Eritrea.

Det är ett hårt prövat subjekt som talar i boken. Hon föder ett barn med Downs syndrom - diagnosen ADHD och autism tillkommer långt senare. Hon flyttar tillbaka till Sverige, i förhoppning om att få stöd av sin familj, samt det svenska välfärdssystemet. Ingen bra idé ska det visa sig. Hon blir djupt besviken.

Annons

Släkten har problem med sonens beteende, myndigheterna ställer inte upp till fullo. Även bostadsmarknaden är en prövning och att få jobb inom modebranschen verkar omöjligt, vilket berättaren annars är kvalificerad för genom sin utbildning.

Ändå ligger inte tonvikten i texten på en saklig redovisning av de ogynnsamma livsvillkoren, utan på känslomässiga reaktioner. Boken kan sägas vara en modern litania, på prosa. Språket surrar av frispråkigt och vidlyftigt lamenterande.

Ingen går fri. Rättfram kritik riktas mot hycklande släktingar, falska vänner, ynkliga partners, inkrökta socialsekreterare… Den orädda ärligheten är mycket uppfriskande.

De två biografierna skiljer sig mycket åt. Men de förenas i sin ambition att vilja inspirera sina läsare till att bejaka livet, att se svårigheter som möjligheter. Genom erfarenheter av sorg och mörker har de övat upp sin medvetenhet om det ljusa, sin förmåga att gripa de positiva ögonblicken i flykten.

Birgitta Nordström har skrivit ”I sin linda 2017–19”.
Birgitta Nordström har skrivit ”I sin linda 2017–19”.
I korthet

På Textilmuseet pågår utställningen ”I ritens rum”. Textilkonstnären Birgitta Nordström belyser tygets roll i de ritualer som har med döden att göra. Hon är också forskare på Göteborgs universitet.

I boken ”I sin linda 2017–19” dokumenteras den process som föregick tillverkningen av svepefiltar, vilka används till barn och foster som föds döda. Drygt 400 barn var dödfödda i Sverige 2016.

Intervjuer med sjukhuspersonal och mammor med tragiska erfarenheter förekommer. Fokus ligger dock på estetiska funderingar och det praktiska arbete som leder fram till produktionen av tygstyckena.

Föga överraskande är målet att göra mjuka, vackra och fina filtar. Dessa adjektiv passar bra som beskrivning även av boken, vars språk har en fin balans mellan poesi och TT-språk.

Peter GrönborgSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons