En svängig boråslady

Det hela började på Kulturskolan i Borås. Anette Fagersson tänkte först utbilda sig till förskollärare, men hennes röst lovade mer.

Hon övertygades om att satsa på en sångkarriär istället. Alltså blev det musikhögskolan i Malmö där hon studerade till att bli sångpedagog och klassisk sångsolist.

Efter skolan blev hon kvar i Skåne, arbetade som frilansande sångerska och prövade även på yrken som flygvärdinna och restaurangägare. Numera har dock Anette Fagersson återvänt till sin uppväxtstad.

– Jag älskade Malmö och bodde där i 21 år. Men när jag fick min son Erik kände jag att jag ville flytta tillbaka. Nu har jag bott i Borås i fyra år och trivs jättebra. Det har ju hänt en hel del i stan. När jag flyttade härifrån var det mest grått och tråkigt.

Till vardags är Anette Fagersson musiklärare på montessoriskolan Malmen. Men annars ställer hon sig gärna själv på scenen och uppträder som en fullfjädrad jazzvokalissa.

Hur är det att gå från att sjunga klassiskt till jazz?

– Jazzen är som att hitta hem, det är jättekul och utmanande. Det är ett annat sätt att tänka inom jazzen, en annan känsla, ett friare sätt att musicera. Plus att jag sjunger i ett annat register, som är skönt nu när man blivit lite äldre.

Har du någon förebild?

– Just nu lyssnar jag på många tjejröster, man blir lite insnöad (skratt) – Rigmor Gustafsson, Viktoria Tolstoj, Ella Fitzgerald... Och Alice Babs!

Men ärligt talat. Har inte jazzen blivit ganska marginaliserad i dagens musikutbud?

– Nej, jag tycker inte det. Det kommer många nya, unga artister hela tiden. Många människor har nog bilden av att jazzen är lite mossig. Men tag exempelvis Esbjörn Svensson, han har ju sålt jättemycket skivor.

Anette Fagersson repar kontinuerligt med sina medmusiker. I somras jazzade hon i Gustav Adolf-kyrkan och vidare planer inkluderar en serie konserter framåt jul.

Har du någon särskild dröm, något du vill uppnå inom jazzen?

– Jag skulle bara vilja sjunga mer. Det är jättekul eftersom det ger en sådan energi. Sedan spelar det ingen roll om det är i Vänga kyrka eller på Åhaga. Det är mötet med musikerna och med publiken som är kicken!

Vad hoppas av du av konserten på Plaza ikväll?

– Rent praktiskt hoppas jag att det kommer lite yngre publik. Det vore roligt.

Vad för vi höra dig sjunga?

– Det blir ett blandat program. Det finns mycket bra jazz från 50- och 60-talen och som många nog känner igen. Det blir ganska mycket standardlåtar, allt från Duke Ellington, Nat King Cole till Stan Getz – och lite annat.