Catharina Rapp (C): ”Kulturen kommer underifrån”

Du fick välja en plats som är kulturellt betydelsefull för dig att ses på. Du valde Vänga kvarncafé. Varför då?

– Vi hade lika gärna kunnat träffas på kulturskolan i Fristad eller i Borås men nu sitter vi i Vänga kvarn, där Vänga hembygdsförening har sitt fäste. Jag vill visa att det är på landsbygden det händer. Där får människors engagemang en helt annan synlighet. De flesta kulturella evenemangen händer i storstäderna och det är också där som de mesta kulturpengarna hamnar, medan det tyvärr är rätt så fattigt i resten av landet. Det måste vi arbeta på att förändra.

Vad är kultur i Borås för dig?

– Kultur kan vara när människor möts och gör saker tillsammans. I Borås bör vi därför stimulera de kulturella mötesplatserna på olika sätt. Det är också något som jag sysslar med i min vardag som verksamhetsutvecklare på ett studieförbund, där vi vill få människor att växa genom möten. I ungdomen var ordet kultur för mig laddat med så kallad finkultur, men den här uppfattningen förändrades med tiden till mera jordnära möten med andra människor.

– En av dessa mötesplatser som vi måste fortsätta att främja är kulturskolan som snart ska flytta in i nya lokaler i Borås, men det är också viktigt att kulturskolans avknoppning, Fristad musikskola, ska få växa och vara stolta över sin verksamhet.

Vilken är den viktigaste kulturfrågan i Borås, enligt dig och Centerpartiet?

– Att erbjuda, eller nej, stimulera kulturell verksamhet på landsbygden. Det handlar inte om att bara servera något fix och färdigt utan om att förmå människor att göra det som de brinner för. Kulturen kommer underifrån och vi måste hjälpa människor, föreningar och kulturnäringar att utvecklas.

– Vi arbetar också för att skapa ett lugn på stadsteatern, så att personalen kan känna sig tillfreds och jobba. Teatern är ju ett av Borås ansikten utåt. Dessutom bör vi fortsätta att satsa på den verksamhet som låter sig talas om i omvärlden, som skulpturerna och street art-festivalen

Vilken kultur vill ni satsa på i Borås?

– De kulturella mötesplatserna på landsbygden. Och integrationen. Varje tjänsteman inom kulturen (gärna på andra förvaltningar också), skulle ha en person från annan kultur vid sin sida för integrationsarbetet, det kan vara nyanlända eller personer som varit här en tid. Kulturskolan bör vara utan avgift för eleverna och utöka med ytterligare ett år. Det hade varit än mer av värde för ungdomarna. Dessutom enprocentsregeln vid nybyggnation för konstnärlig utsmyckning.

Problemen på Borås Stadsteater har präglat en stor del av kulturnämndens arbete det senaste året. Hur ser du på hanteringen av detta?

– Kulturnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att lösa det här och det har varit många konsulter inblandade i det arbetet. Men politikerna ska inte gå in i detta och säga vad som är rätt eller fel.

Behöver boråsarna generellt läsa mer och hur ska man i så fall få dem att göra det?

– Vi läser nog för lite. Det gäller för skolan att tidigt skapa läslust, men vi måste också tänka på alla grupper. Vårt studieförbund har exempelvis fått erbjudande om att arrangera utbildningstillfälle om läskraft hos vuxna med en intellektuell eller psykisk nedsättning. Det är viktigt att vi inte missar någon.

– En fråga som kulturnämnden måste jobba med är bibliotekens öppettider. Det vore bra om de kan hålla öppet mer så att vi får in ett större flöde av besökare. Vi måste försöka tänka på verksamheten utifrån de som ska besöka den, därför måste vi stimulera biblioteken på olika sätt.

Hur viktiga är kulturfrågorna i ditt parti, på en skala från ett (sämst) till tio (bäst)?

– Sju eller åtta, för vad är det egentligen som inte är kultur? Men först måste så grundläggande saker som vård och skola bära sig för att det andra ska kunna fungera.