Var går smärtgränsen för Säs?

Ett sparkrav på 200 miljoner kronor – vilket motsvarar cirka 1 000 kronor per invånare i Sjuhärad – längre köer, färre vårdplatser och en allt mer ansträngd arbetssituation. Det är den styrande M-L-C-KD-MP-koalitionens julklapp till Säs, dess personal och patienter.

De sparkrav som Säs nu står inför är ett direkt resultat av fyra år av underfinansiering. Inte under något av dessa år har budget räknats upp motsvarande ökade kostnader och höjda löner. Det krävs ingen raketforskare för att förstå att om kostnaderna överstiger intäkterna blir det minus. Det är detta faktum Säs har ställts inför. Det är därför saker som indragna verksamheter, inställda operationer, minskad personal och färre vårdplatser diskuteras.

Det har inte saknats pengar i Västra Götalandsregionen. Faktum är att regionen aldrig tidigare har haft så mycket pengar som de senaste fyra åren. Det beror dels på den skattehöjning som den borgerliga koalitionen gjorde – 35 öre från 2015 – dels på att den S-ledda regeringen skickat nya och uppräknade statsbidrag på över sju miljarder kronor.

Men istället för att ge den egna sjukvården rimliga ekonomiska förutsättningar, har pengar forsat ut till att köpa en mycket dyrare privat vård på marknaden. Och istället för att satsa på att ge den egna personalen höjda grundlöner och bättre arbetsvillkor, har hyrpersonal tagits in till ibland tredubbla kostnaden. Det är inte ett ansvarsfullt sätt att hantera vare sig patienter, personal, eller skattepengar.

Den rimliga frågan som invånarna i Sjuhärad ska ställa till allianspartierna och Miljöpartiet – som fortsätter styra i regionen – är vad de kan förvänta sig den kommande mandatperioden? Vi vet redan att varken Säs eller övriga sjukhus i regionen får full uppräkning av budgeten 2019 heller, så väntetiderna till vård och operation lär öka ytterligare. För invånare och personal är smärtgränsen redan nådd, men var går den för M-L-C-KD-MP-styret? Vi riktar frågan direkt till tillträdande ordförande för Säs, Staffan Setterberg (KD): Hur stora ska underskotten bli och hur långa köer ska till för att du finner skäl för att agera?

Vi socialdemokrater gav i vår budget sjukvården full uppräkning för väntade kostnader. Vi ville dessutom förstärka sjukhusens finansiering, och föra ut en större del av pengarna, bort från de centrala politiska besluten, till dem som sköter den dagliga driften. Vi ville därtill satsa 600 miljoner kronor på höjda grundlöner och bättre arbetsvillkor. Men den borgerliga koalitionen sa nej.

Vi är i opposition. Men det betyder inte att vi slutar kämpa för en jämlik och rättvis vård.

Helén Eliasson (S), regionråd i opposition

Claes Redberg (S), vice ordförande, Säs