Så räddas liv vid diabetes

En person med typ 2-diabetes har fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och för tidig död jämfört med personer som inte har typ 2-diabetes. Ny forskning visar att denna risk kan elimineras om patienten får rätt behandling.

Nästan en halv miljon svenskar lever med diabetes, 90 procent har typ 2-diabetes. Och antalet ökar stadigt, varje dag får cirka 80 svenskar diagnosen typ 2-diabetes av sin läkare.

Det är sedan tidigare bevisat att bra blodsockersänkande behandling från start ger färre hjärtinfarkter och räddar liv. Tack vare nya forskningsresultat är det i dag möjligt att med rätt behandling förhindra risken för återfall av hjärt-kärlsjukdom. Resultaten är så uppseendeväckande entydiga att det nyligen (oktober 2018) kom ett konsensusdokument från diabetesläkarorganisationerna i Europa (EASD) och USA (ADA), som trycker hårt på att tydliggöra och behandla kopplingen mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Nu måste även Sverige börja behandla typ-2 diabetes på detta sätt. De svenska behandlingsriktlinjerna har redan ändrats, men de får inte genomslag ute hos den enskilde patienten. Fortfarande används så kallade SU-preparat, som ger risk för kraftiga blodsockerfall och viktökning och inget dokumenterat skydd för hjärtkärlsjukdom. Inte heller så kallade DPP4-hämmare, som används flitigt, ger något skydd mot återfall av hjärt-kärlhändelser.

Mellan 2006 och 2014 fördubblades sjukdomskostnaderna i Sverige för typ 2-diabetes, från 5,5 miljarder kronor till 11,6 miljarder kronor. En av de största anledningarna är ökningen av komplikationer och följdsjukdomar. Kostnaden för diabetesläkemedel, som kan motverka komplikationer, har legat stabil under hela perioden 2006–2014.

Typ 2-diabetes är en multifaktoriell sjukdom, vilket innebär att det finns flera faktorer som spelar roll för sjukdomsutvecklingen. I en nyligen publicerad studie från världens största register av personer med diabetes, det svenska nationella diabetesregistret, analyseras hur för tidig död påverkas av fem riskfaktorer med förhöjda värden:

* Långtidsblodsocker (HbA1c).

* Kolesterolnivåer.

* Blodtrycket.

* Äggvita i urinen.

* Rökning.

Ju fler av dessa riskfaktorer som normaliseras, desto bättre går det. För de personer som har diabetes typ 2 men ingen av riskfaktorerna, finns ingen ökad risk för död eller hjärtkärlsjukdom.

Detta är inte kritik av svenska allmänläkare, de gör så gott de kan i ett ekonomiskt och politiskt system som inte gynnar vård av kroniska, komplicerade sjukdomar. Faktum är ändå att om vi behandlar enligt forskningens resultat och svenska och internationella riktlinjer så får vi friska diabetespatienter.

Anders Frid, medicine doktor, diabetesforskare