Politiker har noll koll på skolan

I Borås Tidning 12/1 publicerades nyhetsartikeln ”Borås stads skolor saknar 35 miljoner”. Det är skrämmande läsning. Även i föregående dags tidning fanns ett stort uppslag om framför allt sparkraven på Bodaskolan. Även detta är skrämmande läsning.

Jag blir rädd, besviken och upprörd av flera olika anledningar. Främst blir jag upprörd för att styrande politiker inte verkar ha någon som helst koll, utan känner sig tvungna att dra tillbaka en budget i sista sekund med förevändningen att de inte har en aning om hur det ser ut på våra grundskolor.

En anledning till min rädsla är ovissheten. Vilka skolor är tvungna att göra nedskärningar och besparingar? Och hur mycket handlar det om? Vem eller vilka drabbas? Om jag hade läst dessa artiklar som vårdnadshavare hade jag genast blivit misstänksam. När det handlar om så mycket pengar kommer det väl att drabba alla skolor? Kommer mitt barn att få en sämre undervisning och en otryggare miljö?

Det står i en av artiklarna att småskolor kommer att drabbas, generellt brukar dessa vårdnadshavare vara snabba på att reagera och ifrågasätta. Kanske även denna gång.

Min besvikelse kommer dock från att jag kanske haft för stora förhoppningar. När vi hade den senaste ”skolkrisen” i Borås sa lärare upp sig i protest, Skolinspektion hotade med vite då flera skolor i Borås stad inte höll måttet och det blev såpass ohållbart att en arbetsgrupp fick tillsättas, KAL-gruppen. Denna arbetsgrupp kom med en lång rad punkter och förslag som skulle göra skolan i Borås till en bättre arbetsplats för både personal och elever. Insatser gjordes för att åtgärda brister som Skolinspektionen pekat på. Men nu? Nu dras mattan bort under fötterna. Om vi bjuder in Skolinspektionen igen, vad tror våra politiker att deras dom kommer bli då?

Till sist blir jag trött och uppgiven. Vad behövs för att ge skolan en chans? Och som alltid, vilka är det som kommer att drabbas hårdast av dessa ekonomiska nedskärningar och besparingar? Jodå, visst är det eleverna, och speciellt de elever som är i stort behov av stöd. Om elevassistenter och fritidspersonal är tvungna att sluta kommer arbetsbördan på lärarna bli fullständigt orimlig, vilket kan leda till att undervisningen blir sekundär och varje dag en kamp för överlevnad.

Gör om, gör rätt. Sätt skolan främst.

Karl Hallerup, styrelseledamot i Lärarförbundet Borås