Debatt

Mirakelskola eller luftslott?

Debatt

Syftet med de nationella proven är att stödja en rättvis betygssättning. Men betyg och nationella prov är trubbiga kvalitetsinstrument, skriver Bengt Persson.

Artikeln publicerades 5 december 2011.

Under rubriken ”Hög tid att bekämpa inflationen” tar BT på ledarplats den 1 december upp den nu aktuella och brännande frågan om betyg, nationella prov och skolans kvalitet. Debatten om hur skolan ska kunna bli bättre har sitt ursprung i sjunkande resultat i internationella jämförande undersökningar, där Sverige inte bara tappar kunskapsmässigt utan också blir allt sämre på att upprätthålla likvärdigheten.

Alltsedan den målrelaterade systemet infördes 1994 har elevernas betyg stigit kraftigt och utan grund. Att detta kunnat ske trots att kursplanemål och betygskriterier ser i stort sett likadana ut nu som på 1990-talet, är allvarligt och förklaras ofta med konkurrensen mellan skolor, liksom officiella rankningslistor med betyg som grund.
Kommunpolitiker formulerar höga och ibland utopiska mål för att visa på handlingskraft och inte oväntat känner sig rektorer och lärare pressade att ”leverera”. Höga betyg ger konkurrensfördelar vilket i sin tur kan attrahera elever med förutsättningar att prestera.

För några dagar sedan presenterade Johannes Åman en rapport skriven på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi där just dessa frågor behandlas.
Åman konstaterar, inte oväntat, att den svenska skolan tappat mark och att en stor vilsenhet råder när det gäller hur vi ska kunna ta oss ur krisen. Rektorer och lärare upplever en reformtrötthet och har svårt att vara uppdaterade i den flod av förändringar som äger rum. Men samtidigt visar Åman att den påverkan som skolreformer har på elevers kunskapsutveckling, inte är särskilt stor. I likhet med vad tidigare forskning visat är det interaktionen mellan lärare och elev som är avgörande.

Sedan ett drygt år tillbaka arbetar en forskargrupp vid Högskolan i Borås med ett projekt vid Nossebro skola i Essunga kommun. Syftet är att analysera det förändringsarbete som genomförts sedan 2007 då skolan enligt SKL:s Öppna jämförelser tillhörde landets sämsta för att tre år senare tillhöra de bästa.

I våra analyser har vi kunnat konstatera att en viss diskrepans funnits mellan resultaten på nationella prov och betyg, en skillnad som var särskilt hög i matematik 2010. Det var då betygsresultaten låg i topp och mängder av skolor och kommuner hörde av sig för att lära av exemplet Nossebro. 2011 är det fortfarande några elever som fått hög-re betyg i matematik än vad som skulle motiveras av resultaten på de nationella proven samtidigt som betygen i svenska och engels-ka ligger lägre än provresultaten.

Skillnaden mellan resultaten på nationella prov och betyg 2010 har i veckan lett till en kraftig mediefokusering. I en DN-artikel den 28 november skriver man om ”Mirakelskolan som gav elever-na överbetyg” och i BT:s ledare beskrivs ”framgångssagan som ett luftslott”.

Syftet med de nationella proven är att stödja en rättvis betygssättning. Skillnaderna i Nossebro är inte särskilt ovanliga men kan uppfattas som slapphet vid betygssättningen vilket är olyckligt. Men betyg och nationella prov är trubbiga kvalitetsinstrument varför vi i vår forskning använder oss av mer praktiknära metoder för att analysera verksamheten. Det handlar då om klassrumsobservationer, intervjuer med elever, föräldrar och personal liksom genomgång av dokumentation från förändringsarbetet. Dessutom följer vi 2010 och 2011 års nior genom gymnasiet för att se hur deras kunskaper står sig. Redan nu kan vi se att motivationen bland eleverna att lyckas i skolan är hög, att lärarnas undervisning är engagerad, varierad och välstrukturerad och att gymnasieeleverna så här långt klarar sina studier bra med mycket få avhopp eller programbyten.

Johannes Åman poängterar i sin rapport vikten av lärares professio-nella bedömningar och skriver: ”Även om betyg är en viktig information från skolan till elever och föräldrar, har betygen uppenbara begränsningar”. Men det måste också finnas insikt om de nationella provens begränsning. Både för elevernas kunskapsutveckling och för arbetet med att höja undervisningskvaliteten betyder de kunskapskontroller som lärarna själva gör mycket mer än några externa kontroller.”

Lika fel som att kalla Nossebro skola mirakelskola, lika fel är det att kalla resultatet av skolans förändringsarbete för luftslott. Kanske är det uppskruvade tonläget och de känslor det för med sig, ett uttryck för vår längtan efter en skola där känslan av att vara respekterad, och att kunna lita till sin förmåga till fortsatt lärande är långt viktigare än en aldrig så bra placering i kommunligan.

Bengt Persson
professor i specialpedagogik
Högskolan i Borås