Ett av de största tillväxthindren

Arbetsförmedlingen beskriver Västra Götalands arbetsmarknad som tudelad. Det finns en stark efterfrågan på personer med särskilda yrkeskompetenser hos arbetsgivare. Samtidigt är arbetslösheten fortsatt hög.

Enligt Arbetsförmedlingens siffror är andelen arbetslösa i Borås 3,6 procent, både för unga och sett till hela befolkningen. Många, framförallt unga, saknar idag den balans av teoretisk och praktisk kunskap som krävs för att möta arbetsmarknadens behov. Sannolikt har Sverige övervärderat den teoretiska kunskapen, medan den praktiska kunskapen har fått stå tillbaka. Utbildningssatsningarna är därför delvis misslyckade.

När Ratio tillsammans med parter från näringsliv och arbetsmarknad i dag träffas i Borås är det för att få ytterligare perspektiv på frågan om företagens kompetensförsörjning. Syftet med mötet är att bygga basen för kunskapsinhämtning samt att finna regionala aspekter och erfarenheter.

Flera studier pekar på fenomenet med överutbildning, det vill säga att okvalificerade jobb i allt högre grad innehas av individer med högre utbildning än jobbens krav. Resultaten är inte oomstridda men endast hälften av alla anställda i Sverige är korrekt matchade, både vad gäller utbildningslängd och inriktning på utbildning. Svenska studenter är i genomsnitt 1,5 år äldre än OECD-snittet vid inträdet till högre utbildning och de tar också längre tid på sig. Först vid 29 års ålder har 75 procent av en årskull etablerat sig på arbetsmarknaden. Det sena inträdet leder till stora svårigheter för många svenska företag. Många unga vuxna är dåligt förberedda inför yrkeslivet, både när det gäller faktiska kunskaper och erfarenheter, men också beträffande de mjuka kompetenserna såsom social kompetens, servicemedvetenhet och förmåga att passa tider.

Det räcker alltså inte med en teoretisk utbildning, det krävs också praktisk erfarenhet för att bli kompetent. Att matchningen mellan arbetskraftens kompetens och jobbens kvalifikationskrav förbättras är en förutsättning för fler jobb i växande företag och i förlängningen Sveriges framtida välfärd. Men arbetsgivarna och arbetsmarknadens parter har också ett ansvar. Arbetsgivarna kan inte förvänta sig att relevant kompetens ska kunna utvecklas utan deras egen medverkan. Relevansen för arbetslivet måste öka så att det lönar sig för både individ och samhälle att investera tid och resurser i ny kunskap.

Med ett förstärkt investeringsperspektiv kommer också genomströmningen och examensfrekvensen att öka. Utmaningen för Sverige är att utforma en mer sammanhållen ”kompetenspolitik”, som kombinerar satsningar på utbildning med en närings- och arbetsmarknadspolitik som gör att investeringarna resulterar i en stärkt kompetensförsörjning. Det skulle både individer, företag och samhället i stort tjäna på.

Nils Karlson

docent, VD för Ratio och projektansvarig för projektet Kompetens för tillväxt