Debatt: Poliser bör inte lära sig preja

Redan år 2006 debatterade vi tillsammans om polisbils- olyckor utifrån nollvisionens anda. Då konstaterade vi en ökande olycksutveckling inom polisen. Vi kunde på nära håll följa utvecklingen av trafikrelaterade skadehändelser med polisfordon.

Dåvarande polismyndigheten i Västra Götaland avrådde kraftigt från att tillämpa prejning med polisfordon, med anledning av skaderisken för sin polispersonal och i strid med nollvisionens anda. Flera polismyndigheter har under många år motsatt sig utbildning i prejning på grund av farligheten och riskerna.

Nollvisionen antogs av Sveriges riksdag år 1997 och det tål att upprepas att svensk polis är en av huvudaktörerna som ska vara med och leda det nationella trafiksäkerhetsarbetet, som innebär att ingen skall dödas eller allvarligt skadas i trafiken. År 2009 kom forskningsrapporten ”Polisbilen som aldrig kom fram” (Lundälv), som visade att 1 763 poliser hade skadats under elva år i olyckor med polisfordon.

Ett decennium har gått nu och vad har hänt? Vi har tillsammans, som forskare respektive polis, under många år följt skadeutvecklingen med stort intresse. Det handlar både om att polisiärt uppträda som det goda föredömet, men också säkra sin egen arbetsmiljö.

Samtidigt som polisen tappat personal och platser står tomma på polisutbildningarna så är naturligtvis kompetensen inom polisen hotad. Hur lång tid tar det att utbilda till en godkänd polisbilsförare? Hur länge stannar en polis i yttre tjänst i dag? I framtiden? Hur skall det gå till nu när polisen planerar en nationell förarutbildning som ska inkludera stopp och prejning av misstänkta fordon? Frågorna är många.

Vad är nyttan med en ny nationell förarutbildning med prejning för poliser? Vi ser ingen nytta över huvud taget, utan endast ökade risker, skador och hälsoförluster för polispersonal och polisstudenter. Tanken med den nya utbildningen är att poliser ska lära sig att preja på ett sådant sätt att kostnader och risker ska hållas nere. Vi menar att detta är orealistiskt och att polisen själv driver fram ett motsatt resultat där skadorna kommer att öka och risktagandet bli högre. Det har blivit en paradox av det hela. Det finns inga tidsvinster att göra.

Naturligtvis måste polisen få utbildning i att använda spikmattor för att stoppa flyende fordon. Givetvis ska polisen ha rätt att stoppa ett misstänkt fordon och lagföra personer som begått olika brott. En ökad polisiär våldsanvändning med prejning i trafiken är enbart förenad med högre risker och vi kan bara se detta som ett hot mot trafiksäkerheten och arbetsmiljön. Stoppa den nya nationella förarutbildningen innan oskyldiga drabbas.

Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin, Umeå universitet, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet

Christer Philipson, pensionerad polis