Debatt

Dags att bota LCHF-epidemin

Mängder av LCHF-böcker, föredrag och kurser säljs för närvarande och bloggarna är otaliga. Fortsätter denna utveckling riskerar folkhälsan att ta allvarlig skada, skriver Stig Bengmark och Jonas Paulsson.

Debatt

LCHF-dietens tillskyndare gör en logisk kullerbytta då de hävdar att begränsning av intag av föda rikt på socker och stärkelse automatiskt innebär att det ska ersättas av stora mänger animaliskt fett. Socker och stärkelseintaget måste radikalt minskas, men det bör inte ske genom ökat konsumtion av ko- och grisfett.

Bokstäverna i LCHF:s första halva LC (Low Carb) är välbefogade medan andra halvans bokstäver HF (High Fat) saknar vetenskaplig grund. Byts LCHF mot RCRF (Right Carb Right Fat) kan det bli vetenskapligt korrekt. Rätta kolhydrater är främst gröna blad och andra grönsaker som inte kokats sönder och rätt fett är fleromättat och enkelomättat fett, som kommer från vegetabilier som exempelvis avokado och oliver.

Faktum är att fetma och många kroniska sjukdomar är en konsekvens av en dålig livsstil med bland annat brist på motion och ett för stort och felaktigt födointag. En nyligen publicerad rapport i den ansedda tidskriften Lancet beräknar en 20 procentlig ökning av att antalet överviktiga i USA och i Storbritannien fram till år 2030. Det bedöms innebära 8 miljoner fler sjuka i diabetes, 7 miljoner fler som kommer att lida av hjärtkärlsjukdom och stroke samt 600 000 fler cancersjuka.

Den totala förlusten uppskattas till mellan 26 och 55 miljoner levnadsår och ökning av de årliga hälsovårdskostnaderna i dessa länder kalkyleras till 60 miljarder dollar. För Sveriges del uppskattar Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi att kostnaderna för enbart fetmavård om tio år är 25 miljarder kronor per år – utan att följdsjukdomarna inryms.

Livsmedelsverket varnar för LCHF på sin hemsida och hänvisar till Världscancerfonden och Världshälsoorganisationen för mer information. Världscancerfonden rekommenderar ett genomsnittligt årligt köttintag på cirka 15 kilo per person. Köttkonsumtionen steg i Sverige mellan 1960 och 2006 från 51 till 86 kilo per person och år samtidigt som ostkonsumtionen ökade från 8 till 18 kilo.

Slutet kan vara nära för nyckelhålsmärkning som en konsekvens av utbredningen av LCHF och 23 års folkhälsoarbete kan komma att raderas. Livsmedelsverket betonar att risken är stor att allmänheten tror att mättat fett är nyttigt, och börjar äta mer bacon, grädde och smör men också att man fortsätter att konsumera alltför mycket av stärkelse- och sockerrika livsmedel. Detta kan få allvarliga konsekvenser i framtiden både genom ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och genom att andelen överviktiga i befolkningen blir större.

Mängder av LCHF-böcker, föredrag och kurser säljs för närvarande och bloggarna är otaliga. Fortsätter denna utveckling riskerar folkhälsan att ta allvarlig skada. Det är hög tid att socialdepartementet, Socialstyrelsen och de som betalar för ohälsans verkningar, kommuner och landsting, kommer ut på banan och vidtar en serie av förebyggande insatser. I detta bör framförallt ingå konsumtionsskatter på hälsofarlig mat, befrielse av moms på gröna livsmedel och rekommendation om köttfria dagar.

Stig Bengmark
professor emeritus, Medfak, Lunds Universitet 

Jonas Paulsson (MP)
initiativtagare till Köttfri måndag i Sverige