Debatt

Borås - en miljösmart matkommun?

Debatt ,
Tänker Borås stad rätt när det handlar om till exempel skolmaten ur ett klimatperspektiv, frågar sig skribenterna.
Foto:

Har barnen i Borås blivit tillfrågade vad de tycker om skolmaten? Äter de upp den eller finns det en möjlighet att maten slängs när man klimatanpassat matsedeln, undrar skribenterna.

Artikeln publicerades 13 juni 2017.

Förra året introducerades den nya matsedel, nämligen att klimatanpassa matsedeln för bland annat skolorna i Borås, det vill säga vara en miljösmart matkommun. Det innebär bland annat att servera mer fisk, gärna färsk fisk, en minskning av riset, borttagande av nötkött och således byta ut det mot kyckling eller fläskkött. I det stora hela minska köttmängden och en utökning av vegetariskt. 

Borås stad införde ett datorprogram som skulle räkna ut den exakta mängden klimatpåverkan varje råvara har. Rent teoretiskt innebär det att klimatbelastningen minskat från 2015 till 2016. Ur miljörapporten 2016 kan man läsa ”Mätt under en tioveckorsperiod har klimatbelastningen minskat med drygt sju kilogram koldioxid per elev och ligger nu på knappt 41 kilogram per elev.” Men har man vägt in helheten i detta antagande?

Det finns ingen exakt siffra på hur mycket exempelvis ett kilo kött har för klimatpåverkan eftersom utsläppen påverkas av vilket produktionssätt den enskilda gården har. Sedan borde man väga in andra viktiga miljöfaktorer som biologisk mångfald, om gården inte bedriver monokultur och inte bidrar med urlakning av jordarna, odling av fångstgrödor och så vidare. När man väger in dessa faktorer får man en helt annan bild av hur mycket miljöpåverkan egentligen nötköttet har.

Det viktigaste av allt, barnens perspektiv, har man vägt in det i sitt antagande? Lika självklart som barnen lär sig barnkonventionen ska våra unga kunna påverka och föra en dialog om mat, matsvinn, arbetsmiljö och bli lyssnade på. Har barnen verkligen blivit tillfrågade vad de tycker om maten? Äter de upp den eller finns det en risk att maten slängs när man klimatanpassat matsedeln med de förändringar som det innebär, och där syftet är att uppnå ett minskat klimatutsläpp? Vore det inte på sin plats att ta reda på vad våra skolbarn egentligen tycker?

Vidare har Borås stad ett annat miljömål som heter en levande landsbygd, ett samarbetsprojekt för bruk och skötsel av odlingslandskapet. Denna pelare lyser illrött och mycket beror på att det knappt finns några betesdjur kvar för att hålla våra marker öppna. Detsamma gäller även miljömålet handlingsplan för biologisk mångfald. Det är viktigt att se till helan kedjan när beslut fattas. 

Vi ser fram emot den utlovade utvärdering där man också beaktar helheten och där skolbarnen involveras i form av inflytande och delaktighet om den mat de stoppar i sig, men också för att se om matsvinnet minskat genom att matsedeln vårterminen 2016 anpassats till en klimatsmart meny. 

Det vi fått till oss är att man plockat bort blandfärsen och bytt ut den mot hönsfärs. Sedan kan man diskutera om exempelvis importerad quorn och sojakorv, som finns på den alternativa menyn, är bättre miljöalternativ eftersom dessa produkter kräver stora resurser för miljön.

För 90 år sedan fanns det 1,5 miljoner kor i Sverige och ungefär 60 000 bilar och de flesta hade ingen tanke på någon utlandssemester. I dag finns det 331 000 kor och  4,7 miljoner bilar och ungefär 14 miljoner semesterresor görs utomlands varje år. 

Monika Hermansson Friedman

LRF

Alexander Andersson

LRF