Debatt

Borås draglok för cirkulär ekonomi

Kristina Jonäng (C)
Den cirkulära ekonomin kommer att uppstå i människors närmiljö eftersom det handlar om att förlänga livstiden på varor i vardagen, skriver Kristina Jonäng.
Foto:Agnes Eskilsson
Den cirkulära ekonomin kommer att uppstå i människors närmiljö eftersom det handlar om att förlänga livstiden på varor i vardagen, skriver Kristina Jonäng.

Produkter som skulle ha gått till förbränning kommer istället ut på marknaden igen. Det ger nya jobb men också stärkt utvecklingskraft för att behålla jobb i en konkurrensutsatt vardag, skriver Kristina Jonäng.

Nyligen presenterade Konjunkturinstitutet (KI) en rapport där de behandlar frågan om cirkulär ekonomi. KI ser frågan som ett sätt att lösa befintliga miljöproblem på avfallssidan, men berör knappt möjligheterna och nödvändigheten av att bygga system, innovation och produktutveckling, det vill säga göra rätt från början så att det blir starten på en cirkulär ekonomi på riktigt. I Västsverige ser vi nu tendenser till en sådan utveckling och Boråsregionen är i hög grad ett draglok. 

Världsproduktionen av bomull och andra naturfibrer har stått stilla i flera år. Samtidigt behövs en fördubblad fiberåtgång till år 2050 för att förse en växande befolkning med material. Medvetna konsumenter, insiktsfulla designers, erfarna sömmerskor och framsynta butiksägare inser att det är ohållbart att elda upp råvaror samtidigt som textilier är en bristvara. Konjunkturinstitutet betonar att vi hanterar en miljöfråga, men det är i lika hög grad en fråga för Sveriges näringsliv och sysselsättning. 

Den cirkulära ekonomin kommer att uppstå i människors närmiljö eftersom det handlar om att förlänga livstiden på varor i vardagen. Det är i första hand i befintliga företag vi ser förändringen. Nya tjänster och affärsmöjligheter växer fram som på sikt får en ny underleverantörsbransch i upcykling, att återvinna avfall och omvandla det till produkter, inom framför allt möbler och textil. KI fokuserar på styrmedel i sin rapport. Det är möjligt att dessa har dålig effekt för att underlätta en cirkulär ekonomi. Kanske är det andra förändringar som kan bli, eller redan är den tändande gnistan. 

Från Västra Götalandsregionen ser vi potentialen och tillsammans med kommunerna i Boråsregionen, branschen och Högskolan i Borås, men även andra aktörer i Västsverige, har vi tagit initiativ. Flera satsningar för en cirkulär värdekedja inom textil- och möbelbranschen är igång. Efter ganska kort tid har flera nya tekniker utvecklats för hur man kan uppdatera produkter och ge dem en längre livslängd. Företag förändrar design och produktutveckling för att underlätta uppdatering och återrenovering. Professionella underleverantörer skapar nya affärsmöjligheter för att återrenovera möbler eller uppdatera kläder genom småskaliga tekniker inom lackering, färgning, digitala tryck, skrädderi och så vidare. 

En tjänstesektor växer fram och en ny underleverantörsbransch utvecklas som ger lokal produktion i Västsverige av produkter som är olönsamma att sända tillbaka till Asien där de producerats. Produkterna som skulle ha gått till förbränning kommer istället ut på marknaden igen. Det ger nya jobb men också stärkt utvecklingskraft för att behålla jobb i en konkurrensutsatt vardag. Denna sysselsättningsökning ger också goda förutsättningar för integration. Sannolikt kommer den cirkulära ekonomin att få full kraft först när den uppträder enligt den regionala logik som vi människor rör oss på arbetsmarknaden. 

Under lång tid har den linjära ekonomin varit rådande, i våra satsningar ser vi tydligt att alla system är uppbyggda för ett linjärt flöde från produktion – försäljning – användning – avfall. Att kunna upphandla cirkulära tjänster – där vi till exempel kan köpa tillgång till produkten som ägs av tillverkaren – är än så länge bara möjligt inom få produktgrupper. 

Samhällets struktur behöver förändras där det cirkulära flödet blir normen. Kommuner och regioner behöver få stöd för hur man kan upphandla cirkulärt. Västra Götalandsregionen kommer under våren 2017 titta närmare såväl affärsmässiga som juridiska möjligheter för att upphandla fler cirkulära tjänster. Inom projektet Re:textile arbetar vi med tre olika rapporter kring genomförbarhet och affärsmöjligheter som kan ge oss vägledning. Vi efterfrågar ett nationellt stöd i arbetet.