Lönnroth: ”Industrin är död, länge leve industrin”

Den klassiska bilden av industriarbetet under 1900-talet fångade Charlie Chaplin i det satiriska mästerverket ”Moderna tider”, där han åker berg-och-dal-bana i en gigantisk maskin med kugghjul. Det är bilden av industrin där en arbetare blott är en kugge maskineriet, och där arbetets sammanhang och mening helt går förlorade.

Och när industrier ska rekrytera medarbetare kan de klassiska föreställningarna om industri lätt lägga sig om ett fördomsraster, som gör rekryteringen svårare. Men att industri i Sverige idag är något helt annat än när industrisamhället en gång växer fram står klart om man tar del av nedslagen vi gör i denna bilaga. Visst bär folk blåställ och visst finns det stora maskiner på verkstadsgolven. Men tekniken som omgärdar produktionen blir alltmer digital och tilltagande smart, samtidigt som arbetsmiljön blivit säkrare och trivsammare.

I företagens starka rekryteringsbehov finns åtminstone två dimensioner: en mer kortsiktig, driven av högkonjunktur, och en mer långsiktig driven av en strukturomvandling som accelererat det senaste decenniet i takt med att digitaliseringen också ökat kraftigt.

Ska företagen lyckas med det som med ett rätt tråkigt begrepp kallas ”kompetensförsörjningen”, så gäller det erbjuda kommande generationer argument för att de ska välja just deras arbetsplats. Här spelar värderingar in – vad gör just detta företag för att bidra till en bättre värld? Hållbarhetsfrågorna är avgörande här. Liksom en helhetssyn på arbetet, där mening och arbetslivsutveckling är viktiga faktorer.

Med den förändring som industrin går igenom nu i form av automation och digitalisering är det rätt svårt att säga exakt hur den kommer att se ut om 10-15 år. Men att de värden som företag står för och de värden i form av tjänster kopplade till varuproduktion kommer att ta mer plats verkar stå helt klart. Undrar hur en uppföljare till Chaplins ”Moderna tider” kan komma att gestalta sig ifall den skulle spelas in hundra år senare – år 2036?