S: Vi vill ha ett gemensamt och hållbart asylsystem där alla länder tar sin del av ansvaret. De länder som vägrar ta sitt ansvar ska inte ska få tillgång till EU-medel på samma sätt som idag. Det ska kosta att inte ta ansvar – man kan inte smita och låta andra länder ta hela ansvaret.

M: Nej, det har inte fungerat hittills och det riskerar att driva fler länder ut ur EU. Däremot behöver pressen öka på EU-länder som inte tar emot asylsökande. EU:s invandringspolitik ska vara mer kontrollerad.

L: Europas länder måste dela på ansvaret för en human flyktingpolitik. Vi stöder det färdiga förslaget om ett gemensamt system. De länder som tar ansvar ska få EU-stöd, och länder som vägrar ska bli av med stöd.

MP: Ja. Att erbjuda en fristad för de människor som tvingas på flykt hade inte varit något problem om alla EU-länder hade hjälpts åt. Flyktingsituationen är inte något som löses av ett land ensamt, hela EU måste vara med och ta större ansvar.

V: Alla länder behöver ta ett solidariskt ansvar för flyktingsituationen idag och i framtiden.

C: Ja. Ska vi kunna hantera kommande migrationskriser så måste alla EU:s länder hjälpas åt. Det behövs för att Europa fortsatt ska kunna vara en fristad för människor som flyr undan förtryck och förföljelse.

KD: Migrationsfrågan kan inte hanteras av enskilda länder utan kräver gemensamma lösningar. Alla EU-länder ska hjälpas åt att ta emot asylsökande, ta ett gemensamt ansvar för gränsbevakning och registrering. Vi vill se indragna EU-pengar till länder som inte ställer upp på dessa gemensamma åtaganden.

SD: Nej, migrationspolitik är en nationell angelägenhet och skall så förbli.

Fi: Ja, EU ska ha ett solidarisk ansvar för mottagande av flyktingar utifrån medlemsländernas kapacitet.

S: Vi vill att jordbruksbudgeten ska minska. En mer effektiv användning av stöden kan vara till nytta för svenska bönder som kan gynnas av ett jordbruksstöd som till exempel är mer riktat mot klimat och miljö.

M: Främst vill vi att Sveriges lantbrukare ska få bättre villkor, genom minskat regelkrångel och lägre skatter. På sikt ska jordbruksstödet minska. De jordbruksstöd som finns ska självklart betalas ut i tid.

L: Vi vill minska jordbruksstödet kraftigt. Direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut. Däremot vill vi behålla EU:s landsbygdsprogram, som är viktigt för miljöskydd, öppna landskap och biologisk mångfald.

MP: Det riktade lantbruksstödet måste öka för att vi ska få mer ekologisk och lokalproducerad mat i butikerna, mer biologisk mångfald i jordbrukslandskapet, och långsiktigt hållbara lantbruksföretagare. Arealstödet bör minska.

V: En större andel av EU:s jordbruksstöd ska gå till miljöstöd och miljö- och klimatsatsningar. På sikt vill vi att Sverige ska bestämma över sin egen jordbrukspolitik. Det skulle gynna en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel och ett robustare jordbruk mot klimatförändringen och kriser.

C: Storleken på jordbruksstödet bör inte förändras. Däremot måste det riktas om så att det ökar klimat- och miljöåtgärderna och stärker konkurrenskraften.

KD: Konkurrensneutralitet, miljö och djurhälsa. De gemensamma EU-reglerna om exempelvis djurtransporter, antibiotika och kupering av kultingar måste efterlevas i hela Europa.

SD: Vi vill kraftigt reformera jordbruksstödet för att dels minska byråkratin och handläggningstiderna men även öka effekten av stödet. På sikt vill vi ersätta det med svenskt stöd till våra egna jordbrukare.

Fi: Jordbruksstödet ska vara lika stort som idag, men riktas om till ekologiskt, småskaligt jordbruk där grödor odlas för människor ej för djuruppfödning i syfte att säkerställa medlemsstaternas matsuveränitet och säkra klimatomställningen.

S: Detta är den mest avgörande trygghetsfrågan av alla – för oss, för våra barn och för våra barnbarn. Därför vill vi driva på för att EU:s klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser ska nås senaste år 2050 och för att minska utsläppen med 55 procent till år 2030.

M: Vi vill skärpa EU:s klimatmål. EU ska vara klimatneutralt senast år 2050. Klimatpolitiken ska vara modern och effektiv – vi behöver mer förnybar energi och mer kärnkraft för att nå målet.

L: Klimathotet är akut och EU måste höja ambitionerna. Vi vill att delmålet för år 2030 ska vara minst 55 procent minskade utsläpp jämfört med år 1990. Till 2050 ska nettoutsläppen vara noll.

MP: Både nuvarande mål och det nya förslaget om netto noll utsläpp till 2050, är för lågt satta för att vi ska klara FN:s klimatmål. Miljöpartiet anser att utsläppen måste minska med 70 procent till 2030 och netto noll utsläpp ska nås till 2040.

V: Vi vill skärpa EU:s klimatmål, det behövs en mer ambitiös klimatpolitik i EU. Till 2030 vill vi att EU ska minska utsläppen med minst 70 procent för att sedan nå nollutsläpp senast 2040.

C: Centerpartiet vill höja EU:s klimatmål. År 2040 vill vi att EU inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Vi driver också att EU:s klimatmål för 2030 om 40 procent lägre växthusgasutsläpp än 1990 ska höjas till minst 63 procent.

KD: Målnivån för 2030 bör ses över. KD har i Europaparlamentet röstat för att sätta målet till minus 55 procent från 1990 till 2030.

SD: Vi ser positivt på EU:s målsättningar, även om energipolitiken i slutändan är en nationell angelägenhet. För att komma dit krävs dock forskning och utveckling och man kan inte slösa resurser på verkningslösa symbolåtgärder. Kärnkraften måste troligen spela en betydligt större roll än idag om målen ska nås.

Fi: De behöver vara mycket ambitiösare om vi ska klara att uppfylla Parisavtalet.

S: Vi ska aktivt delta i att utveckla det mellanstatliga försvarssamarbetet inom EU. Men vi ska inte ha ett gemensamt försvar.

M: Ja, det är bra om försvarssamarbetet mellan EU-länderna ökar, som ett komplement till Nato. EU ska inte ha en egen armé.

L: Ja. Samarbetet ska fördjupas och Sverige ska delta mer. Den viktigaste organisationen för Europas försvar och säkerhet är dock Nato.

MP: Nej. Istället för att lägga pengar ur EU-budgeten på vapenindustrin, vill vi förbättra krisberedskapen mot naturkatastrofer och stärka EU:s samarbete kring civilskydd, cyberattacker och desinformation.

V: Nej, vi är kritiska till militariseringen av EU och vill värna alliansfriheten.

C: Ja. Vi menar att det behövs ett fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete inom EU. Detta ska dock fortsatt i grunden vara ett mellanstatligt samarbete.

KD: Det är bra att EU nu samarbetar kring försvarsmaterial och truppförflyttningar mellan länder. Vi säger däremot nej till en gemensam EU-armé.

SD: Nej, försvarssamarbetet skall upphöra helt i sin nuvarande form. Samarbeten som till exempel forskningsprojekt skall vara mellanstatliga eller multilaterala och hållas utanför det direkta EU-samarbetet. Vi vill inte heller se något samarbete mellan EU eller NATO. Avslutningsvis vill vi som parti dock gärna se ett avsevärt starkare samarbete mellan Sverige och Finland militärt.

Fi: Nej, EU ska ha mindre försvarssamarbete. EU ska vara ett fredsprojekt och fokusera på konfliktförebyggande arbete, militär nedrustning och avveckling av vapenindustrier i EU och globalt.

S: Vi socialdemokrater vill se ett EU som aldrig någonsin kompromissar om människors lika värde, som skapar jobb och ekonomisk tillväxt, ett Europa som försvarar demokratin och bekämpar klimathoten, och ett EU som är bra för vanligt folk och som tar itu med de stora framtidsfrågorna som inget land kan lösa på egen hand.

M: Vi vill se ett demokratiskt Europa som håller ihop, i stället för att splittras. EU fokuserar på att lösa problem som länderna inte kan klara själva. Europa är tryggt. Klimatutsläppen har minskat. Europa har en kontrollerad invandring. Tillväxten är god och framtidstron är stark.

L: Det behövs ett starkare EU för de gemensamma ödesfrågorna som klimatet, brottsligheten och ekonomin. Om tio år är EU klimatsmartast i världen (bland annat genom en europeisk koldioxidskatt), det har skapats ett europeiskt FBI mot gränsöverskridande brott och EU har satt fart på ekonomin genom bättre företagsklimat och mer frihandel.

MP: EU klarar Parisavtalet. El från vind och sol har byggts ut i snabb takt i EU. Transporter drivs med el eller biobränsle. Det är enkelt att resa kollektivt och att spara energi. Demokratin och mänskliga rättigheter har stärkts.

V: Att EU har förändrats i grunden till ett demokratiskt samarbete som på riktigt sätter människor och klimat före marknadsintressen. Ett mer jämlikt och solidariskt samarbete, där vi hejdat och utrotat grogrunden för de starka nationalistiska och rasistiska krafter som idag försöker ta makten i EU och Europa.

C: EU ska fokusera på gränsöverskridande utmaningar (tex miljö, demokrati, säkerhet, handel och djurskydd) och göra det bättre, men fokusera mindre på andra områden.

KD: Vi vill ha ett lagom EU, ett EU som fokuserar på frågor som kräver gemensamma lösningar och håller sig borta från det som sköts bättre på nationell nivå. EU ska inte arbeta med välfärdsfrågor som föräldraförsäkring utan fokusera på miljö, säkrad trygghet, frihet och handel.

SD: Vår vision om EU är att det om tio år kommer vara ett mellanstatligt samarbete som fokuserar på regionala och globala frågor såsom handel, miljö, gränsöverskridande brottslighet och bekämpandet av terrorism. Medlemsavgifterna kommer att ha sjunkit och makten kommer att vara mer decentraliserad och återgången till de nationella parlamenten i medlemsstaterna.

Fi: Vi ser ett starkare EU vad gäller att säkerställa mänskliga rättigheter, klimaträttvisa och social hållbarhet i EU och världen.