Kajsa Kettil: Välkommet besked att snippadomen överklagas
Bristande research och killgissningar – så kan resonemangen som ledde fram till hovrättsdomen i det så kallade snippafallet sammanfattas. På måndagen meddelade riksåklagaren Petra Lundh att hon överklagar domen till Högsta domstolen, HD, detta eftersom att hovrätten enligt henne har begått rättegångsfel av avgörande betydelse. Hon vill därför att målet tas om i hovrätten.
Riksåklagaren gör bedömningen att flickans redogörelse av övergreppet inte går att tolka på annat sätt än att mannen fört in ett finger i hennes könsorgan. Hon begär därför att målet tas om i hovrätten.
Det är ett välkommet besked i ett annars mycket märkligt fall.
Omständigheterna kring fallet har fått stor uppmärksamhet efter att hovrättsdomen föll i slutet av februari. Kortfattat handlar det om att en tioårig flicka under sommaren 2021 utsattes för sexuella övergrepp av en man hon var bekant med. Till anhöriga och i polisförhör berättade flickan hur mannen förde in ett av sina fingrar långt in i hennes snippa. Tingsrätten slog fast att mannen gjort sig skyldig till två fall av våldtäkt och dömde honom till tre års fängelse.
Domen överklagades, och Hovrätten för västra Sverige resonerade annorlunda. Fyra domare, alla män, verkade inte veta vad en snippa är, trots att detta är ett vedertaget ord som barn och deras familjer använder för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Flickan visade dessutom i förhör hur mannens finger hade trängt in i henne. Det borde alltså inte råda några som helst oklarheter om att hon syftade på penetration.
Men uppenbarligen förbryllade ordet snippa domarna. Så kan det vara ibland. Alla kan inte allting, inte ens jurister och nämndemän. Här kommer dock ett av de mest anmärkningsvärda misstagen i fallet: I stället för att ställa frågan i rättssalen om vad som avsågs med snippa nöjde sig domarna med att slå upp ordet i en ordbok. I Svensk ordbok är förklaringen ”det yttre kvinnliga könsorganet”. Att Svenska akademiens ordbok endast har förklaringen ”kvinnans könsorgan” har uppenbarligen inte bekymrat dem.
Och när hovrätten inte ansåg sig kunna fastställa att det rörde sig om penetration friades alltså mannen från misstankarna om våldtäkt.
Inte konstigt att det blev ramaskri. Upprop i sociala medier, demonstrationer och andra offentliga åsiktsyttringar vittnade om att många såg rättens slutsatser som orimliga.
”Nu återstår att se om Högsta domstolen beviljar prövningstillstånd. Om det inte sker riskerar allmänheten att tappa förtroendet för rättssystemets förmåga att hantera sexualbrott.”
Att de två nämndemän som dömde till mannens fördel kallades till ett möte med Socialdemokraterna (partiet som utsett just dessa två nämndemän) och att de under mötet sade upp sig från uppdraget är precis som själva domen upprörande, vilket ledarsidans Anela Murguz nyligen tog upp (BT 10/3). Händelsen leder också till nödvändiga diskussioner om vikten av ett oberoende rättssystem i allmänhet och det ifrågasatta nämndemannasystemet i synnerhet.
Just nu är dock fokus främst på den överklagade hovrättsdomen. Riksåklagaren vill att HD tar ställning till i vilken utsträckning rätten är skyldig att ta reda på begrepp som upplevs som oklara. Hon uppmanar även HD att uttala sig om rättens skyldighet att ta upp alternativa rubriceringar, som i det här fallet hade kunnat vara ett annat sexualbrott.
Nu återstår att se om Högsta domstolen beviljar prövningstillstånd. Om det inte sker riskerar allmänheten att tappa förtroendet för rättssystemets förmåga att hantera sexualbrott. Det vore allvarligt för detta enskilda fall, och en oroväckande utveckling i det längre perspektivet.
