Anela Murguz: Ska Borås få ett maktskifte måste M och KD dumpa SD
Det var inga glada miner på Moderaternas valvaka i Borås när SVT presenterade sin vallokalsundersökning klockan 20.00. Det var förvisso inget slutgiltigt valresultat, men det var åtminstone en fingervisning som satte stämningen för hela valkvällen. Senare mot kvällen knappade både partiet och det högra blocket i sin helhet in både när det gäller mandat och procentenheter.
Rösterna till kommunvalet räknas i ett senare skede än rösterna till riksdagen. Men sent på söndagskvällen såg M i Borås ut att behålla positionen som näst största parti. Det räcker dock inte för ett maktskifte och det finns ett antal lärdomar att dra redan nu. Medan det på riksplan har varit otroligt jämnt mellan de två regeringsalternativen har utsikterna för ett borgerligt maktskifte i Borås hela tiden varit betydligt sämre. Detta trots att den nationella valdebatten förts på den moderata planhalvan.
Det duger inte.
Att förutsättningarna ser så annorlunda ut beror förstås på att Liberalerna i Borås inte gjort ett liknande ställningstagande som partiet nationellt när det gäller synen på Sverigedemokraterna. Och efter Borås Tidnings slutdebatt i förra veckan, där det liberala kommunalrådet Anna Svalander var den Boråspolitiker som tydligast tog avstånd från SD, finns ingenting som tyder på att Svalander kommer följa i Pehrsons fotspår.
”Om M och KD i Borås på allvar vill ta itu med de samhällsproblem som staden står inför borde de överväga ett närmande till Liberalerna och Centerpartiet.”
Det borde mana till eftertanke – hos Moderaterna i Borås. För som BT:s Hanna Grahn konstaterade i helgen kommer det att vara svårt för partiet att vinna makten så länge de tillsammans med Kristdemokraterna håller hårt i Sverigedemokraterna. Det som dessa partier såg som sin främsta möjlighet för att kunna byta ut Ulf Olsson (S) som kommunstyrelsens ordförande ser i själva verket ut att vara en bromskloss.
Om M och KD i Borås på allvar vill ta itu med de samhällsproblem som staden står inför borde de överväga ett närmande till Liberalerna och Centerpartiet. Inte enbart för att uppvisa samarbetsvilja i en politiskt knepig tid där inga alternativ kan styra med egen majoritet, utan främst för att dessa fyra partier ingår i en gemensam idésfär som Sverige och Borås skulle må bra av. Annette Carlson (M) och Niklas Arvidsson har helt enkelt mer gemensamt med Anna Svalander (L) och Kerstin Hermansson (C) än med Andreas Exner (SD).
Och det är svårt att tro att Svalander och Hermansson skulle känna sig mer främmande tillsammans M och KD än med S.
Det brukar sägas att Borås röstar som Sverige. Men likheterna upphör inte vid valresultaten. Det gäller också samhällsutvecklingen i stort där Borås precis som övriga delar av landet präglas av gängkriminalitet.
Det behövs med andra ord ett borgerligt styre som får ordning på Borås. Moderaternas hårda tag mot kriminella tillsammans med Kristdemokraternas värnande om boråsarnas skattemedel, Liberalernas klappande hjärta för skolan och Centerpartiets vision om att sammansvetsa hela Borås hade tillfört mycket gott.
Det kommer inte gå om M och KD i Borås vägrar släppa taget om SD som av allt att döma bara ser ut att leda de två partierna till en återvändsgränd.
