Anela Murguz: Risk för konflikt i Bosnien – hur kommer väst agera?
I en tid då alltfler länder i väst sluter sig och fokuserar på sina egna inrikesproblem är det närmast lönlöst att uppmana till engagemang och handlingskraft. Låt mig därför nämna tre skäl till varför omvärlden borde bry sig mer om det som utspelar sig på västra Balkan just nu:
- 1Bara i Sverige bor flera tusentals personer med bakgrund i forna Jugoslavien. Människor som visserligen etablerat sig relativt väl i det svenska samhället, men som skulle påverkas av ett nytt krig.
- 2Bosnienkriget under tidigt 1990-tal, och Kosovokriget några år därefter, bidrog till stora flyktingströmmar i Europa. Sverige var inget undantag. Vill man undvika en ny flyktingkris borde det ligga i EU:s intresse att förhindra en ny konflikt.
- 3Rena solidaritetsskäl. Har västvärlden mage nog att än en gång se på när de grymheter som utspelade sig i regionen för 30 år sedan nu upprepar sig?
Få konflikter illustrerar världssamfundets tillkortakommanden så tydligt som Bosnienkriget. Staden Srebrenica blev skådeplatsen för ett folkmord där över 8 000 muslimska män och pojkar mördades trots att den lilla orten i nordöstra Bosnien vid den tiden var en säkrad zon enligt FN. Nato agerade för sent och den svenska regeringen, med Carl Bildt (M) i spetsen, stödde vapenembargot som i princip förvägrade det bosniska folkets rätt till självförsvar.
Men som den svenske historikern Sanimir Resić säger till finska Yle (8/11) skulle en ny eventuell konflikt i Bosnien vara betydligt mer komplicerad denna gång. Detta eftersom att stormaktsspelare som Ryssland och Turkiet finns inblandade.
Den stundande situationen i Bosnien beskrivs som den värsta sedan 1995 då det blev fred. Upprinnelsen till det nuvarande läget är ett förbud mot att förneka folkmordet i Srebrenica som FN:s särskilda sändebud i landet drev igenom tidigare i år. Något som jag också uppmärksammade i en krönika i somras (BT 30/7). Den serbiska entitetens ledare Milorad Dodik hotade redan då med upplösning av den nuvarande uppdelningen av landet, som alltså upprättades i sambandet med fredsavtalet 1995.
”Ett land vars politiska system bygger på etnisk representation och positionering är i sig dömt att misslyckas.”Anela Murguz
Det är visserligen inte första gången Dodik hotar med att bryta sig ur Bosnien och göra Republika Srpska, som entiteten heter, självständigt. Men som Resić säger till Yle har Dodik rört sig ”på en väg där han börjar närma sig en punkt utan återvändo”. Vidare säger han att risken för en ny konflikt är stor och kommer påverka EU vare sig man vill det eller inte.
Men som Balkanexperten Marko Attila Hoare skriver på Twitter (9/11) är Dodik inte den som skapat krisen i Bosnien. Krisen i landet har skapat politiker likt Dodik då han är ett ypperligt exempel på hur Daytonavtalet mer eller mindre omvandlar tidigare sansade politiker till separatister.
Ett land vars politiska system bygger på etnisk representation och positionering är i sig dömt att misslyckas. Men att väst dessutom implementerar ett sådant styrelseskick i ett land som just skakats av etniska konflikter och folkmord är rent av farligt. Det är obegripligt att man inte insåg det redan när det begav sig.
