Anela Murguz: Nödvändig förändring av lärarutbildningarna
Det kan vid en första anblick låta motstridigt. Att höjda krav på landets lärarutbildningar skulle leda till att fler vill bli lärare. Men det är det inte. Tvärtom måste kraven på framtida lärare öka om rätt typ av personer ska vilja bli lärare.
De ska brinna för sina undervisningsämnen och ha stor kompetens på området. Men de ska också ha en förmåga att lära ut, bygga relationer med barn och unga och utöva ledarskap i klassrummen. Det är inte en lätt uppgift och därför är det rimligt med höga krav på lärarstudenterna i ett tidigt skede.
Höjda krav hade även motverkat avhoppen som många lärarutbildningar fortfarande dras med och lett till ökad status för läraryrket. Något som i det långa loppet kommer göra yrket mer attraktivt och leda till att fler vill utbilda sig till lärare.
Det inser utbildningsminister Mats Persson (L), som i veckan presenterade ett utredningsdirektiv för lärarutbildningarna tillsammans med Sverigedemokraternas skolpolitiska talesperson Patrick Reslow. På journalisters frågor om inte höjda krav kommer leda till att färre börjar lärarutbildningen svarar ministern att lösningen inte kan vara att sänka kraven.
”De senaste decenniernas experiment av svensk skola har inte gjort tillräckligt många villiga att bli lärare.”
Han har helt rätt. Men tyvärr har sänkta krav varit ett vanligt svar i hopp om att lösa olika bristyrkens utmaningar. Här på ledarsidan har exempelvis Kajsa Kettil uppmärksammat liknande tendenser inom polisutbildningen, där begåvningskraven för att komma in på utbildningen har sänkts.
Förhoppningen är att göra utbildningarna mer tillgängliga, och på så sätt få fler sökande så att personalbristen kan lösas inom olika yrken. Men som Kettil framhåller är vissa yrken så pass viktiga att de från början kräver rätt behörighet, och därmed höga krav. Polisyrket är ett sådant exempel, läraryrket ett annat.
Dessutom kan effekten bli motsatt. Genom sänkta krav antas personer som av olika anledningar inte är kompetenta eller lämpliga nog. Kvaliteten på utbildningen riskerar dessutom att urholkas om de sänkta kraven smittar av sig på utbildningsinnehållet.
Därför är det glädjande att regeringen väljer bort denna enkla ”lösning” för läraryrket. Förutom att kraven på blivande lärare höjs vill man också se ett ökat fokus på elevers grundläggande färdigheter så som att skriva, läsa och räkna, vilket påverkar utformningen av lärarutbildningen.
Det är på tiden. De senaste decenniernas experiment av svensk skola har inte gjort tillräckligt många villiga att bli lärare. Men med en återgång till traditionell syn på kunskap, och genom att göra upp med övertron till digitaliseringen, kan svensk skola repareras.
Det skulle göra Sveriges lärare och elever gott. Och med all sannolikhet leda till att fler överväger att utbilda sig till lärare.
