Fel att göra alla gymnasieprogram högskoleförberedande
När jag i början av sommaren tog examen efter fem års studier var jag den första i min släkt att göra det. Högre utbildning öppnade upp en helt ny värld för mig, men klassresan gav mig också en ödmjukhet inför att högskolestudier inte är något för alla, om ens ett alternativ.
Det är därför beklämmande att regeringen föreslår att göra samtliga gymnasieutbildningar högskoleförberedande. Detta som ett svar på att för få elever söker sig till yrkesförberedande utbildningar. En rapport från Svenskt Näringsliv visar till exempel att det de kommande fjorton åren kommer saknas 18 000 elever på dessa program.
I rapporten menar man att en viktig förklaring till varför de yrkesförberedande utbildningarna väljs bort är för att de inte är högskoleförberedande. Elever ser därför inte möjligheten att ändra sig ifall man vill studera senare i livet. Utbildningsminister Anna Ekström (S) menar att förslaget av det skälet skulle få fler att välja yrkesförberedande program.
Men som jag skrev i en krönika nyligen kan också omgivningens förväntningar och normer spela roll för ungdomars val av gymnasieprogram. Det är således ingen slump att just Almåsgymnasiet tappar i antalet sökande elever. Skolan erbjuder yrkesförberedande program i främst kvinnodominerande yrken, såsom bland annat barnskötare och vård och omsorg. Samtidigt förväntas kvinnor i högre utsträckning att studera vidare då de dominerar universiteten och högskolorna.
”Skulle dessa elevers skolgång bli lättare av att gymnasieprogrammen blir högskoleförberedande? Jag tror inte det.”Anela Murguz
Därmed inte sagt att kvinnorna ska ta ett steg tillbaka. I stället bör man förbättra pojkars förutsättningar tidigt i skolgången när de börjar halka efter resultatmässigt. Men högre utbildning kan inte heller vara det enda viktiga i riktningen mot ett mer jämställt samhälle. Livsförutsättningarna för lågutbildade kvinnor är också något värt att kämpa för, inte minst då medellivslängden i Sverige ökar för alla grupper utom denna.
Den stora brist som väntar inom de branscher som de yrkesförberedande programmen förbereder eleverna inför är ett reellt problem, men löses knappast genom ännu fler förväntningar på att studera vidare. Några dagar innan regeringens utspel gick Anna Ekström ut med att regeringen även vill se över kraven till gymnasiet, med tanke på att många elever går ut nian obehöriga.
Skulle dessa elevers skolgång bli lättare av att gymnasieprogrammen blir högskoleförberedande? Jag tror inte det. För som Liberalernas Fredrik Malm påpekar finns det elever som är skoltrötta och som snabbt vill ut på arbetsmarknaden. Regeringens förslag hade därför slagit hårdast mot denna grupp, trots att man öppnar upp för möjligheten att låta de elever som vill välja bort den högskoleförberedande delen.
Och även om de yrkesförberedande programmen tappat i popularitet sedan 2011 års reform, då de yrkesförberedande inte längre var högskoleförberedande per automatik, ska man komma ihåg att det i dagsläget finns möjlighet för eleverna att se till så att de blir behöriga till vidare studier. Detta genom att läsa de kurser som krävs för högskolebehörighet.
Ett betydligt bättre alternativ vore att i stället se över arbetsmiljön för många av de yrken som inte kräver en hög utbildning, så att det lönar sig att arbeta som undersköterska både ur ett ekonomiskt perspektiv, men också sett till hälsan. Allra helst behöver samhället sluta ha en övertro till högre utbildning. Förutom att det knappast kan passa alla är det också långt ifrån alla som vill studera vidare.
