Anela Murguz: Ett nytt, mer enat och handlingskraftigt Europa tar form
När det gäller sanktioner, vapenleveranser och flyktingpolitiken i spåren av Rysslands aggressiva anfallskrig mot Ukraina har EU:s hållning varit solklar. Vi tänker inte stå handlingsförlamade inför brotten mot Ukrainas civilbefolkning och vi tänker inte heller låta Ryssland så split i den europeiska gemenskapen.
Det finns dessvärre undantag. Som BT:s politiska redaktör Kajsa Kettil tidigare i veckan uppmärksammade är Ungern en av de stater som avviker från den gemensamma linjen, men på det stora hela är EU mer enat än tidigare. Det märktes även under den årliga Eurovision Song Contest där Ukraina tog hem segern under spektakulära former. I juryrösterna snålades det nämligen med poäng till Ukrainas bidrag men när tittarna fick säga sitt kammade Kalush Orchestra hem 439 poäng av tittarnas röster, vilket placerade dem på en oslagbar första plats.
Som BT Kulturs Elin Thornberg skriver i en artikel (15/5) var segern inte enbart politisk. Rapdelen tillsammans med den vemodiga folkmusiken fastnar lätt i hjärnhinnan, och höfterna hänger gärna med i melodierna. Det går dock inte att bortse från det starka signalvärdet som finns i den ukrainska vinsten.
”Det känns förstås futtigt att haka upp sig på en musiktävling när temat är krig, men de båda exemplen illustrerar två olika sorters Europa.”Anela Murguz
Ukrainas Kalush Orchestra är dock inte det enda bidraget som uppträder medan kriget rasar i hemlandet. År 1993 deltog Bosnien-Hercegovina i schlagertävlingen för första gången som självständigt land. Artisten Muhamed Fazlagic Fazla sjöng de gripande orden:
All världens smärta är i Bosnien ikväll
Jag stannar för att trotsa smärtan
Och jag är inte rädd för att stå framför en vägg
Jag vet hur man sjunger, jag vet hur man vinner
Men han vann aldrig schlagertävlingen. Med bara 27 poäng hamnade Bosnien-Hercegovina på sextonde plats.
Det känns förstås futtigt att haka upp sig på en musiktävling när temat är krig, men de båda exemplen illustrerar två olika sorters Europa. Då, på 1990-talet, var Europa betydligt mer splittrat i synen på kriget i Bosnien, och flera EU-stater stödde dessutom vapenembargot som förvägrade bosniernas rätt att försvara sig själva och sitt land.
Den som är ute efter att plocka billiga poänger kommer säga att det beror att ddet bosniska folkets liv inte värderas lika högt som ukrainarnas. Jag tror att det beror på att ett nytt Europa tar form, och det av främst två skäl: Dels är dagens vuxna mer medvetna och värderar social rättvisa högt, dels spelar sociala medier en central roll.
Dagens vuxna generation har växt upp i en mer globaliserad och sammanflätad värld. Fler identifierar sig troligtvis mer som en världsmedborgare och känner därför djupare sympati för människor utanför de egna landsgränserna. Kombinerat med sociala mediers framfart har det gjort det betydligt svårare att vara likgiltig inför orättvisor av olika slag. Sociala medier gör det dessutom ännu lättare att identifiera sig med människor långt bort, men det gör också att krigets fasor blir betydligt mer närvarande än när de bara visas upp på kvällsnyheterna i tv. Relevant i sammanhanget är också att Ryssland utgör ett större hot mot den fria världen.
Man kan välja att se den utvecklingen som hycklande och problematisk, eller som att Europa dragit den viktiga lärdomen att man inte kan stå likgiltig inför krig. Man måste varva symboliska handlingar med konkreta åtgärder i form av exempelvis vapenleveranser.
Personligen är jag både stolt och lättad över att få vara en del av det nya Europa där vi inte längre står likgiltiga.
