Anela Murguz: Demokratin måste vårdas – inte tas för given
Förra året försvagades demokratin i hälften av världens demokratiska länder och över två tredjedelar av jordens befolkning bor i länder som är diktaturer eller där demokratin är på tillbakagång. Detta enligt en ny rapport från den mellanstatliga organisationen Idea som arbetar med att främja demokratisering.
I rapporten framgår också att antalet länder som utvecklats i en auktoritär riktning var dubbelt så många jämfört med länder som hade utvecklats i en demokratisk riktning under perioden 2016-2021. Det bekräftar tidigare farhågor om att demokratiutvecklingen dessvärre går i fel riktning.
Större delen av 90- och 00-talet präglades av en positiv anda och Berlinmurens fall blev en symbol för auktoritära ideologiers förfall. Parallellt med detta minskade den extrema fattigdomen, liksom den globala barnadödligheten och fler fick tillgång till bland annat rent vatten.
Denna optimism är inte lika framträdande i dagens samhällsklimat. Under 2010-talet har en populistisk och auktoritär våg svept över stora delar av världen, inte minst Europa och USA där valet av Donald Trump som president tydligt illustrerar hur snabbt grunder i en demokrati kan ifrågasättas, och därmed också skadas. USA pekas för övrigt ut i rapporten som ett av de länder där demokratin är under hot.
Samtidigt finns det en fara i att stirra sig blind på utvecklingen i USA. Nyligen röstades en kontroversiell grundlagsändring igenom i Sveriges riksdag, men utan lika stor uppmärksamhet och uppståndelse som när det exempelvis föreslås ändringar av den amerikanska aborträtten. I Sverige finns ett överintresse för den amerikanska konstitutionen på ett sätt som inte ens finns för de svenska grundlagarna.
Trots det behöver Sverige dra lärdomar för att skydda den svenska demokratin. Det bästa sättet att värja sig emot hot mot demokratin är genom välinformerade medborgare. Ju kunnigare befolkningen är, desto svårare blir det för auktoritära politiska ledare att montera ned demokratin. Men tyvärr visar en sammanställning som Stiftelsen Rättsfonden gjort att kunskapsnivån är låg bland Sveriges gymnasieelever, särskilt när det kommer till rättsstatens funktion.
”Att kunskapsläget bland svenska ungdomar inte är högre än så är därför oroväckande, inte bara för deras egen del utan för alla som värnar om den svenska demokratin.”
När det till exempel gäller självständiga domstolar är det nästan varannan elev som inte vet om att det krävs sådana för att ett land kan anses vara en liberal demokrati. Mer än hälften – 68 procent – tror att regeringen kan ändra en dom, besluta att en rättegång tas om eller be riksdagen att ändra domen.
Oberoende domstolar är nödvändiga i demokratier och är minst lika viktiga som yttrande- och religionsfrihet eller oberoende medier. Att kunskapsläget bland svenska ungdomar inte är högre än så är därför oroväckande, inte bara för deras egen del utan för alla som värnar om den svenska demokratin.
