Anela Murguz: Orimligt att riksdagen försvagar yttrandefriheten
På onsdag röstar riksdagen om en grundlagsändring där utlandsspioneri föreslås bli ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Det skulle göra det straffbart att både lämna och röja uppgifter som kan störa Sveriges förhållanden till andra stater och organisationer.
Det uttalade syftet med ändringen – att stärka skyddet för hemliga uppgifter och täppa till luckor spionerilagen – låter bra i teorin. Men i praktiken försvårar det arbetet för granskande medier som är beroende av personer som vågar berätta om oegentligheter.
Kritiken har därför varit omfattande mot förslaget. I DN Debatt (10/11) skriver tio företrädare för mediebranschen att förslaget skulle få en återhållande effekt på visselblåsare och andra viktiga källor för granskande journalister. Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen varnar i ett upprop för att yttrandefriheten kommer att ”allvarligt begränsas” om förslaget röstas igenom av riksdagen. En farhåga som även Nils Funcke, tryck- och yttrandefrihetsexpert, delar. Han ifrågasätter dessutom på vilka grunder som förslaget har tagits fram.
Men trots den breda kritiken valde Konstitutionsutskottet att i slutet av förra veckan ställa sig bakom det kritiserade beslutet. I ett inslag i SVT (11/11) anser justitieminister Gunnar Strömmer (M) att det inte finns något fog för rädslan när det gäller hur förslaget riskerar att påverka mediers arbete. Detta eftersom lagförslaget innehåller en ventil som skulle göra det möjligt att bortse från fall som inte handlar om utlandsspionage.
Även Mikael Ruotsi, lektor i konstitutionell rätt som tidigare arbetat med att bereda lagändringen i riksdagen, säger till DN (9/11) att sannolikheten är liten för att journalister ska anklagas för utlandsspioneri, men att medierapportering i teorin skulle kunna bli straffbar vad gäller obehörig befattning med hemlig uppgift.
”Det innehåller helt enkelt för många risker och osäkerheter.”
Uttalanden sätter fingret på den osäkerhet som råder kring förslaget och varför det borde förpassas till papperskorgen. Det innehåller helt enkelt för många risker och osäkerheter. Trots det är det mest troligt att förslaget röstas igenom i riksdagen på onsdagen.
När förslaget var uppe för omröstning i riksdagen en första omgång i april i år var det bara Liberalerna och Vänsterpartiet som röstade emot. Nu har Vänsterpartiet fått sällskap av Miljöpartiet medan Liberalerna inte lämnat in någon reservation inför onsdagens omröstning.
Det krävs två likadana beslut med ett val emellan för att kunna genomföra en grundlagsändring. Alltså ser riksdagen ut att försvaga yttrandefriheten på onsdag, vilket påminner om hur påfallande lätt det är.
