Anela Murguz: Bra lärare förutsätter en bra lärarutbildning
Det kan saknas 45 000 behöriga lärare och förskollärare år 2033, enligt SCB. Det går inte att benämna det som något annat än lärarbrist. Ändå upplever framförallt ämneslärare att det är svårt att få jobb, vilket beror på att tjänsterna tillsätts av obehöriga för att det helt enkelt är billigare, och detta har uppmärksammats av ledarsidan tidigare. Det säger något om hur arbetsmarknaden för lärare är satt ur spel.
Politiskt har det länge funnits en föreställning om att bara fler utbildar sig så löser det sig. Och ja, rent matematiskt behöver fler vilja bli lärare för att bristen ska dämpas. Men de lösningar som presenterats har inte sällan gått ut på att dra ner på kvaliteten på lärarutbildningen eller sänka kraven för studenter. Det är helt fel tillvägagångssätt.
För även om det behövs fler lärare behövs framförallt bra lärare. I jantelagens Sverige är det en kontroversiell sak att säga, men om det inte hade varit relevant hade man lika gärna kunnat anställa vem som helst. Det gör man i normalfall inte av den enkla anledningen att lärare har en viktig uppgift i att utbilda framtida generationer. Vi vill därför inte ha vem som helst i klassrummen.
”Dessa typer av brister i utbildningen, kombinerat med att lärarutbildningen inte tillräckligt förbereder blivande lärare inför yrkesrollen, riskerar att skrämma iväg de mest ambitiösa. De som allra mest behövs i skolan.”Anela Murguz
Av det skälet är det viktigt att lärarutbildningen håller god kvalitet. Men på senare år har det funnits en diskussion om huruvida utbildningen fokuserar på rätt saker. Till exempel har skoldebattören och Liberalernas skolpolitiska expert Isak Skogstad tidigare ifrågasatt pedagogikens stora utrymme i lärarutbildningen och om huruvida den delen av utbildningen är tillräckligt vetenskapligt förankrad. Enligt honom hade det varit bättre om man istället lade krutet på kognitionsforskning eftersom det säger betydligt mer om hur människor inhämtar och bearbetar kunskap.
Det faktum att lärarutbildningen präglas av ett stort antal avhopp säger också något om de strukturella problem som finns. Men framförallt om hur oattraktivt läraryrket ses av många, trots den viktiga samhällsuppgift lärare har. Enligt Universitetskanslersämbetet är det till exempel bara 55 procent som fullföljer sin grundlärarexamen och ännu färre som avslutar sina studier vid ämneslärarprogrammen.
Men de problem som lärarstudenter vid Högskolan i Borås beskriver är av annan, mer banal, art. I BT (5/11) beskriver två lärarstudenter hur obligatoriska moment glöms bort, datum kring examinationer uteblir och studenter som blivit betygsatta innan de ens genomfört examinationer. Det är saker som borde fungera, men som inte gör det. Och i likhet med vad en av studenterna påpekar blir det något skevt när dessa studenter utbildas "i vad som är viktigt för dem att tänka på i deras roll som lärare”, men sedan får ett helt annat bemötande av sina egna lärare.
Dessa typer av brister i utbildningen, kombinerat med att lärarutbildningen inte tillräckligt förbereder blivande lärare inför deras yrkesroll, riskerar att skrämma iväg de mest ambitiösa. De som allra mest behövs i skolan. Vill man ha fler utbildade lärare behöver det inte bli lättare att klara utbildningen. Den behöver bara hålla måttet.
