Annons

Anela Murguz: Snåla inte på barns utbildning

Huvudmän kommer säkerligen billigt undan för stunden när de väljer prislappen före elevers rätt till kunskap. Men på längre sikt kommer snålheten stå samhället dyrt.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 12 februari 2021
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Skolan är för viktig för att snåla på.
Skolan är för viktig för att snåla på.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Genom utbildning får barn och unga ny kunskap och nya insikter om världen, men de får också ett längre, friskare och bättre liv i takt med utbildningsnivån. Denna möjlighet är mycket tack vare de som väljer att utbilda sig till lärare trots stressig arbetsmiljö och dålig löneutveckling. Men i stället för att säkra barns rätt till kunskap väljer många huvudmän att anställa personer som saknar utbildning och behörighet.

Det är inte så att det saknas behöriga att få tag på. DN (9/2) visar i en genomgång av Arbetsförmedlingens statistik att antalet grundskollärare som är inskrivna som arbetslösa ökat med hela 64 procent de senaste fem åren. Detta trots att 23 000 av de totalt 77 000 heltidsanställda lärarna inom grundskolan är obehöriga. Dessutom är lärarbristen mer omfattande än så. Så sent som i december framgick det av Skolverkets prognoser att det kommer saknas uppemot 45 000 behöriga lärare och förskollärare om femton år.

”Behöriga lärare väljs aktivt bort på arbetsmarknaden trots att behovet är skriande.”
Annons

Trots det finns behöriga lärare som har svårt att få jobb. Det kan bara förklaras med snålhet. Det är helt enkelt billigare att anställa obehöriga personer än de som genomgått flera års högskolestudier. Ett exempel som tas upp i tisdagens DN rör ett vikariat i spanska på en skola i Stockholms län. En behörig och erfaren lärare lämnade då ett löneanspråk på 42 000 kronor och hörde aldrig av skolan mer. I stället gick tjänsten till en obehörig lärare för 30 000 kronor i månaden.

I artikeln berättar även en nyexaminerad ämneslärare i samhällskunskap och idrott om liknande erfarenheter. Kvinnan hade ansökt till ett trettiotal utlysta tjänster och därutöver lämnat omkring fyrtio intresseanmälningar till olika skolor. Men vid bara ett tillfälle blev hon kallad till intervju som slutade med att tjänsten gick till en som inte hade behörighet att undervisa i idrott.

Behöriga lärare väljs aktivt bort på arbetsmarknaden trots att behovet är skriande. Det beror på att det står huvudmännen fritt att anställa obehöriga när det gäller kortare vikariat då lagen som kräver legitimerade lärare främst gäller vid tillsättandet av fasta tjänster. Men vikariat är som bekant en viktig första fot in på arbetsmarknaden och frågan är därför om inte lagstiftningen rentav är tandlös. Det är också en märklig syn på högre utbildning som riskerar att sänka läraryrkets status. Varför ska människor ta stora CSN-lån och viga flera år av sina liv åt en högskoleutbildning som ändå leder till arbetslöshet och jobben går till mindre kvalificerade?

Men framförallt har denna snålhet ett pris som i en första omgång kommer betalas av de elever som rent ut sagt rånas på möjligheten till en god utbildning. Sedan är det samhällets tur att hantera konsekvenserna av detta.

Annons
Annons
Annons
Annons