Jag ler likt Else-Marie Lindgren här i Kathmandu
”... and so over to Mr. Viktor. He has a degree in music & arts, sports as well as in social studies”
Jodå, skolans headmasters lena tunga var skön som silke när han skulle presentera den unga långräkan från Viskafors. Det var ingen hejd på den söta universitetspoängsstinna honung som fullkomligen sprutade ur munnen när han skulle beskriva min bakgrund för skolans 750 elever. Själv stod yours truely framför skaran leende med sina Alex Schulman-framtänder i nationalsångsposé med ett så kristet leende att Else-Marie Lindgrens valaffischsleende hade klassats som hedniskt.
Jag är på plats i Kathmandu i stadsdelen Boudha vid Srongtsen Bhrikuti Boarding High School där jag skall undervisa i ämnet 'Social Studies' för klass 7-9 de kommande tre och en halv månaderna. Jag har det senaste dygnet blivit tilltalad ”sir” fler gånger än vad som är sunt, jag har inför en mellanstadieklass läst hur viktigt det är att gå på toaletten just på toaletten och hört skolans rektor som också är buddhistisk munk skratta på pricken som Dalai Lama. Han kör Lama-skrattet, jag kör Lindgren-leendet. Bra skit!
Min väckarklocka består av skolans yngre elevklientel som i mer eller mindre unison stämma sjunger buddhistiska sånger vid sextiden. Innan sömnen väntar Sookie Stackhouse med vänner.
Gonatt från Kathmandudalen!
