Valsystemet försvaras
All spekulation om hur de sista rösterna skulle få mandaten att dansa kan nu läggas åt sidan.
Kvar ekar rösterna från kritiker av det svenska valsystemet.
En av dem är Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han vill se färre och därmed större valkretsar för att komma bort från den stökighet som vi bevittnat i veckan. I dag finns 29 valkretsar.
Ny grundlag
Den senaste större genomgången av valkretsindelningen gjordes av Nomineringsrätts- och valkretskommittén 1995. I direktiven var utgångspunkten att valkretsarna borde vara mindre. Men kommitténs förslag om 34 valkretsar samlade inte tillräckligt bred enighet.
Även 1999 års författningsutredning tog upp frågan om en ändring av riksdagsvalkretsarna.
Den stora parlamentariskt sammansatta grundlagsutredningen var i december 2008 klar med sin översyn av regeringsformen. Nyheterna i den genomförs vid årsskiftet efter ett andra riksdagsbeslut i höst. Någon förändring av proportionaliteten i valsystemet blir det dock inte.
Utredningen gjorde utifrån valresultatet 2006 simuleringar med varianter av valkretsindelningar, valkretsmandat och divisorer (för jämkade uddatalsmetoden). Resultaten bekräftade i stort vad 1995 års kommitté kommit fram till, tyckte utredarna.
Mer analys
– Vi hade en bred diskussion om det svenska valsystemet, men vi gick inte djupare in i matematiken bakom proportionaliteten i valsystemet, säger utredningsledamoten, riksdagsman Henrik von Sydow (M), till TT.
TT: Varför inte?
– Därför att det svenska valsystemet bedömdes, jämfört med andra länder, som mycket proportionerligt.
TT: Vad säger du om vad som hänt i dagarna?
– Det är för tidigt att spekulera i ändringar av den svenska vallagen. Det får man göra efter en mycket större analys. Man man måste också bedöma hur valsystemet har fungerat över tid, det går inte att bara ha det senaste valet för ögonen.
