Rödgrön skolpolitik döms ut av FP

Det hävdar folkpartiledaren Jan Björklund när han i dag presenterar rapporten Stoppa flumskolan, en granskning av oppositionens politik.

Med stöd av statistik från SCB och Ifau så ökar avhoppen från gymnasiet med ökade teoretiska krav. Detta skulle med dagens siffror motsvara cirka 3 800 elever.

På en pressträff upprepade Björklund varför han som utbildningsminister drivit igenom en gymnasiereform som innebär att de yrkesinriktade programmen inte längre ger högskolebehörighet. De rödgröna har utlovat en ändring i kursplanerna om de vinner valet, så att yrkeseleverna får fortsatt högskolebehörighet.

– Vi måste våga säga sanningen någon gång i den här debatten: Det finns en grupp 17–18-åringar som är väldigt skoltrötta. Alla vill inte bli akademiker. Kräver vi att alla ska läsa in akademisk behörighet blir följden att många hoppar av och slås ut. Det är en av hörnstenarna i regeringens gymnasiepolitik – ungdomarna ska själva få bestämma om de vill läsa in högskolebehörighet, ta en yrkesexamen eller en lärlingsexamen.

Folkpartiets kritik mot "flumskolan" gäller också bland annat de rödgröna partiernas positiva inställning till att elever ska få ge omdömen om sina lärare – omdömen som Socialdemokraterna anser ska kunna användas som underlag vid lönesättning.

Men Björklund såg också möjliga blocköverskridande överenskommelser.

– Om den här regeringen sitter kvar finns möjligheter till samsyn i ett par frågor på skolområdet. Det ena är ett nytt regelverk för friskolor, sade Björklund.

Han syftade på skärpta bestämmelser för stora friskoleägare, mot bakgrund av diskussionen om kvalitetskrav kontra vinstuttag.

– Jag uppfattar att Socialdemokraterna följt oss och att vi skulle kunna bli rätt så eniga, liksom Miljöpartiet.

Den andra punkten gäller lärarkåren. Björklund hänvisade till Dagens Nyheters debattsida, där Sveriges kommuner och landstings ordförande Anders Knape (M) konstaterar att kommunerna får ett överskott i år och nästa år, vilket borgar för att de kan anställa fler lärare och därmed upprätthålla de senaste årens lärartäthet.

– Det är min bedömning att det behövs fler lärare, då det blir fler barn, och kommunförbundet säger väldigt tydligt i dag att det behövs 10 000 nya lärare de närmaste fem–sex åren och det klarar man inom de ekonomiska ramar man har. Jag skulle vilja att partierna i kommunförbundet samarbetar för att se till att det blir verklighet, säger Björklund.