Väljarna kräver större statligt ansvar för skolan

Var tredje väljare anser att skolpolitiken avgör vilket parti de ska rösta på, samtidigt är många osäkra på vilket parti som kan erbjuda den bästa skolpolitiken. Det visar Lärarnas Riksförbunds omfattande väljarundersökning, där 4 500 personer i åldern 18–74 år har intervjuats. 90 procent tror inte att alla Sveriges elever får en likvärdig utbildning och en klar majoritet anser att likvärdigheten skulle förbättras med en statlig finansiering av skolan. Detta är ytterst alarmerande.

Vi kräver att denna oro tas på allvar. Samtliga partier måste rannsaka sin inställning till hur staten ska kunna ta ett ökat ansvar för skolan. Det finns flera resultat som politikerna bör ta på största allvar.

1) Bristande likvärdighet i svensk skola. Oavsett vilket politiskt block man sympatiserar med tycker alltså nio av tio av de tillfrågade att utbildningen inte är likvärdig. Den skolpolitik som inleddes med kommunaliseringen i början på 1990-talet var har inte stöd i valmanskåren.

2) Ökad likvärdighet kräver en statlig finansiering. Beskeden från såväl alliansen som de rödgröna om att kommunaliseringen ska utredas är välkomna. En utredning som skyndsamt måste utreda följderna av de felbeslut som fattades i början av 1990-talet är det första steget för att få en mer likvärdig och rättvis skola.

Vår undersökning visar att det finns ett brett stöd för en statlig finansiering av skolan. Det är fler sympatisörer från den rödgröna sidan än från den borgerliga alliansen som har denna uppfattning.

Varannan väljare anser att staten ska ta ett finansiellt ansvar för skolan och på motsvarande sätt vill varannan väljare se antingen en statlig skola eller en statlig skola parallellt med friskolealternativ. Jämfört med förra året har stödet för ökad statlig styrning av skolan ökat med nästan tio procent!

3) Skolfrågan avgör. Det är hela 36 procent av väljarkåren som är osäkra på vilket block som representerar den bästa skolpolitiken. Alliansen har dock ett försprång genom ett relativt högt förtroende för utbildningsminister Jan Björklund och statsminister Fredrik Reinfeldt.

Var tredje väljare anser att skolan som enskild fråga avgör hur de kommer att rösta i valet. Det innebär att skolan och hur de politiska partierna hanterar skolfrågan kan vara helt utslagsgivande för vilken regering som bildas efter valet.

4) Skärpt behörighet och begränsad klasstorlek. Särskilt mindre klasser (77 procent) och behöriga lärare (75 procent) anses viktigast för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Den kommande regeringen måste besluta om en lärarlegitimation som bygger på tydliga behörighetsregler. Därtill behövs det resurser för att kunna hålla nere klasstorlekarna. Föräldrar vill inte att deras barn skall undervisas i stora klasser.

Oberoende undersökningar har också visat att väljarna ser skolan som den viktigaste valfrågan. Vi kräver nu att politikerna lyssnar till sina väljare och där det är möjligt skapar hållbara reformer. Områden som blocken måste kunna enas kring är:

Ökad statlig finansiering för ökad likvärdighet.

Elevers rätt till att gå i mindre klasser.

Ett hållbart betygssystem.

Rätt till behöriga lärare.

Metta Fjelkner

förbundsordförande

Lärarnas riksförbund