V: Bra utbildning före vinstintresse

Skolverkets rapport ”Skolverkets lägesbedömning 2009” visar att skillnaderna är stora mellan friskolor och kommunala skolor när det gäller andelen behöriga lärare och antal lärare per elev.

Nyheter • Publicerad 2 september 2010

De kommunala grundskolorna har i genomsnitt 87,1 procent lärare med pedagogisk högskoleexamen, för friskolorna är motsvarande siffra 68,4 procent. De kommunala grundskolorna har i snitt 8,5 lärare per 100 elever, friskolorna har bara 7,7.

När det gäller gymnasieskolorna är skillnaderna ännu större. De kommunala gymnasieskolorna har i snitt 78,1 procent lärare med pedagogisk högskoleexamen, friskolorna har bara 54,6 procent behöriga lärare. Även när det gäller lärartätheten är skillnaderna stora. De kommunala gymnasieskolorna har 8,4 lärare per 100 elever medan friskolorna nöjer sig med 7,1 lärare per 100 elever.

Annons

När friskolorna började etablera sig i början av 1990-talet var den vanligaste ägarformen stiftelse eller ekonomisk förening och varje huvudman hade i princip ansvar för en skola. Den senaste tioårsperioden har dock alltfler skolor övergått till stora koncerner som drivs i aktiebolagsform. Stora internationella riskkapitalbolag slåss nu om att lägga under sig en allt större del av friskoleverksamheten, som de ser som en lukrativ framtidsbransch. Det är mot den bakgrunden vi ska se de stora skillnaderna då det gäller lägger såväl bemanning som andel utbildade lärare. Färre lärare och mindre andel behöriga lärare ger helt enkelt större avkastning på insatt kapital.

Enligt Skolverket gav de privata utbildningsföretagen en avkastning på insatt kapital på hela 16 procent, att jämföra med den genomsnittliga avkastningen för alla privata företag (exkl. finansiella) som låg på 10 procent. Siffrorna är från 2007 års redovisningar.

Våra nordiska grannländer accepterar inte att skolan används som en mjölkko. Norge kräver att alla offentliga medel ska komma eleverna till del. I Finland drivs skolorna av allmännyttiga samfund utan vinstintressen. I Danmark får bara icke-vinstdrivande stiftelser vara huvudmän, inte aktiebolag. På det sättet försvaras barnens rätt till en god utbildning före vinstintresse.

Vill ni säga nej till vinstdrivna skolor finns det bara ett val – att rösta Vänsterpartiet den 19 september!

Lennart Andreasson (V)

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons