S: Rika barn lära bäst
Rika barn får högre betyg och har större framgång i skolan än fattiga barn. Klyftorna i skolan är djupa och de växer. Det är ett enkelt och länge välkänt samband som slås fast i den undersökning som Statistiska centralbyrån, SCB, gjort på uppdrag av Lärarnas riksförbund.
Skolan och undervisningen gynnar systematiskt barn som har välbeställda och högt utbildade föräldrar. Detta trots en politik som i decennier gjort anspråk på att företräda idéer om utjämning och lika chanser på utbildningens område.
Att politiken inte räckt till står utom allt tvivel. Efter en årskulls genomgång av ungdomsskolan kan effekten till exempel mätas i rekryteringen till högre utbildning. Det är en förkrossande övervikt av ”rika” barn som läser vidare på universitet och högskolor. I synnerhet gäller detta de så kallade prestigeutbildningarna: medicin, odontologi, juridik och vissa ekonomiutbildningar.
Men en sak pekar den tydligt på, att splittringen av det svenska skolsystemet i en allt mer utarmad kommunal skola och en närmast industriellt vinstdrivande fristående skola har ändrat utbildningsförutsättningarna på ett dramatiskt sätt. Den likvärdiga skolan är mer avlägsen än någonsin och klyftorna kommer att fortsätta att vidgas.
Skolminister Jan Björklund (FP) har svartmålat och talat om hur dålig den svenska skolan är. Han har med likasinnade pumpat ut budskapet att vi har en helt handlingsförlamad lärarkår som varken kan sköta ordningen eller elevernas kunskapsinhämtning. Den senaste idén är att tvinga föräldrar till skamvrån i skolan.
Däremot är det så kallade liberala partiet positivt till de marknadsstyrda, privata, fristående och skattefinansierade skolorna trots att de har en mycket hög andel icke behöriga lärare.
Nils Schwartz beskrev i Expressen konsekvenserna av den nya skolpolitiken: ”Konkurrensen från fristående skolor har knappast förbättrat undervisningskvaliteten, den har bara förbättrat medelklassens möjligheter att sätta sina barn i skolor där de slipper att störas av de stökigaste eleverna.
Under slagordet valfrihet är friskolereformen sannolikt den politiska åtgärd som på senare år starkast cementerat klasskillnaderna och ökat segregationen”
Det som startade i liten skala, främst för att pröva olika pedagogiska idéer är idag en lysande marknad för pengahungriga riskkapitalister. En stor del av skolföretagen styrs av stora bolag. Marie Reinius, vd för svenska riskkapitalistföreningen, bedömer skolmarknaden som ”att det finns goda möjligheter till en stark utvecklig och tillväxt”.
Academedia med tiotusentals elever köptes nyligen av EQT för omkring två miljarder kronor. De pengarna skall sedan fås tillbaka med rejäl vinst när skolbolaget säljs vidare, i enlighet med riskkapitalsbolagets affärsidé.
Vi talar inte om handel med bilar eller skor. Vi talar om att skolan skall ge alla våra barn och ungdomar en likvärdig chans till en bra start i livet. Skolan som vi betalar med våra skattepengar lämnas idag ut till kortsiktiga vinstintressen. Ojämlikheten ökar, skolan blir allt mer segregerad och betygsklyftorna växer mellan fattiga och rika.
Det är dags att sätta stopp! Vi vill att skolan skall medverka till att klassklyftorna minskar. Vi vill att skolan skall vara en plats där barn och ungdomar från olika miljöer möts. Där det skapas förståelse för olikheter. Där inga barn skall gå med rädsla till skolan. Vi vill ha en skola där barn och ungdomar får kunskaper som ger förutsättningar för ett bra vuxenliv.
För detta krävs en sammanhållen skola med fler lärare och andra vuxna. För detta krävs att skolan övergår från en lönsam affärsrörelse till en plats där utjämning och lika chanser till en bra utbildning för alla barn och ungdomar står i centrum.
Solveig Kjörnsberg
socialdemokrat
Anders Österberg
förbundsstyrelseledamot SSU
