Höjd skatt och högre a-kassa
Det är väl de tydligaste och mest troliga privatekonomiska effekterna av valresultatet.
– Det är inte otroligt med höjd skatt för höginkomsttagare, säger Ylva Yngveson, i dag fristående privatekonom och tidigare chef för Swedbanks privatekonomer.
Om S-förslaget om höjd inkomstskatt för löner över 60 000 kronor i månaden införs skulle det innebära en höjd marginalskatt till över 61 procent, enligt Yngveson. V och MP vill höja skatten redan vid lägre inkomster än så.
Men regeringsläget är oklart och beroende på vilket inflytande de olika partierna får så är de privatekonomiska konsekvenserna osäkra i dagsläget. Tvistefrågorna i det rödgröna blocket är många. Plånboksfrågorna har inte heller stått högst på dagordningen i valet.
Höjd a-kassa
Men några tydliga riktlinjer finns. Alla rödgröna partier vill höja inkomstskatten på höginkomsttagare. Och alla partier utom Moderaterna vill höja a-kassan – så allt utom ett höjt a-kassetak vore ett svek mot väljarna.
– Däremot är det svårare att säga vad som händer med sjukförsäkringen, kan hända att bortre gränsen kanske försvinner, säger Yngveson.
Sen kan pensionärsskatten bli lägre för dem med lägst pension. Och barnfamiljer och ensamstående med barn kan få ett litet tillskott, i form av höjt barnbidrag och högre underhållsstöd, enligt Yngveson. De flesta partierna har också lovat höjt studielån eller studiebidrag.
Andra saker som lär påverka plånboken, om än i mindre utsträckning, är möjligtvis minskat utrymme för rut-avdrag och höjda priser på krogen om momsen höjs, även om de är frågor som de troligaste regeringskompisarna S och MP inte är överens om. En annan röd-grön tvistefråga är höjd bensinskatt.
Bolånerysare
En rysare är bolånen – en fråga som politikerna helst inte vill ta i. Riksbanken och Finansinspektionen kan senare i höst landa i någon form av amorteringskrav.
– Men det blir nog inte så stora förändringar för man vågar inte störa i det här för mycket.
Och här kan politikerna möjligtvis hitta finansiering till andra satsningar man vill göra, resonerar Yngveson.
– För statens skatteintäkter kan det vara positivt om man minskar skulden genom amorteringar, säger hon.
Lägre skulder ger helt enkelt mindre skatteavdrag för hushållen.
