Så ska landsbygden växa

Ska kommunen uppnå målet om 25 000 invånare 2020 får inte landsbygden tappas bort.

Därför håller ett landsbygdsprogram på att utarbetas.

Det är hela 70 procent av Ulricehamns befolkning som bor utanför tätorten. Och det är på landsbygden det mesta i aktivitetsväg händer. Mänger av föreningar av olika slag ser till att göra landsbygden attraktiv.

– Även på företagssidan är landsbygden viktig. Det finns bortåt 1 400 företag i kommunen som inte har Ulricehamn som postadress. Det säger en hel del om landsbygdens betydelse, konstaterar Tommy Johansson, ordförande i Landsbygdsalliansen.

I Landsbygdsalliansen samlas de 23 utvecklingsgrupper som finns runt om i kommunen. Tillsammans med Näringsliv Ulricehamn AB har man genomfört träffar runt om i kommunen där ett 60-tal sagt sin mening. Det har varit livlig diskussion och många förslag till åtgärder har kommit fram.

Det viktigaste för att landsbygden ska överleva och utvecklas anses vara att skolorna behålls för inflyttningens skull. Företagandet och landsbygdsalliansens arbete anses nästan lika viktigt.

– Jag tycker att vi på träffarna fått ett väldigt fint underlag att gå vidare med. Och vårt sätt att jobba fram landsbygdprogrammet är rätt unikt, säger Daniel Göök på Landsbygdsalliansen.

Det vanliga är att politiker och tjänstemän har ett i princip färdigt förslag som man får tycka till om. Denna gång utgår man från ett i det närmaste tomt papper som fylls på från gräsrotsnivå. På så sätt hoppas man få den förankring som krävs för att genomförandet ska bli så bra som möjligt.

På mötet på Sporthotellet fanns bl.a. kommunalrådet Roland Karlsson (c) på plats för att svara på frågor. Håkan Jacobsson, chef för kommunens utvecklingsenhet, redogjorde för byggande och tomter, Ingvar Brunnemyr om kollektivtrafik, Torbjörn Frick om näringslivsfrågor, Sassi Wemmer om Landsbygdsrådet samt Gerhard Wichers från Landsbygdsalliansen om hur arbeten nu går vidare.