Krigets vardag skildras i utställning

Och intresset att berätta minnen är stort, det visade sig då Hössna hembygdsförening i höstas startade en studiecirkel i ämnet. Så många ville vara med att man tvingades dela upp sig i två cirklar.

Det var hösten 2007 som Hössna hembygdsförening påbörjade en studiecirkeln under rubriken ”Vardagsliv under andra världskriget”. Man sökte deltagarnas egna berättelser och man ville framför allt nå dem som var unga då.

Intresset var stor och ett 25-tal anmälde sig. Detta gjorde att man delade upp sig i två grupper, en för Strängsered och Gullered och den andra för Hössna, Knätte och Liared.

Av de berättelser man fick har man sammanstället ett litet häfte, som finns till försäljning. Dessutom har man samlat ihop olika föremål från beredskapstiden, vilka finns utställda i hembygdsgården, alltså Hössna första skola, under sommaren.

Det är framför allt under sommarens fyra öppna hus man kan se allt intressant som samlats ihop. I söndags höll det tredje, denna gång med nygräddade våfflor till kaffet. På söndag är det således sista chansen att titta närmare på beredskapsminnena.

– Varje söndag har det varit bortåt 30 gäster här. Många tycker att det är spännande att åter se de saker de upplevde som barn, säger Anna-Greta Petersson, som skötte söndagens våffelbak.

Och att det var intressanta minnen som utställningen väckte intygade Inga Andersson och Karin Broberg från Liared. De sade sig komma ihåg det mesta som visades och hade mycket att berätta om de olika tingen.

– Det är verkligen roligt att se saker man känner igen, sade Karin Broberg.

En annan som fick sina minnesbilder från beredskapsåren uppdaterade var Barbro Carlsson, nu boende i Ulricehamn. Efter att länge bott i Gällstad var hon nu på tillfälligt besök i sin födelsebygd.

Det finns gott om beredskapsminnen bevarade. Här är ett av alla.

Inga Josefsson, född Lundin, var föreståndare för telestationen Hössnatorp. Denna var inrymd i ett rum intill familjens affär i huset utmed dåvarande riksväg 5 i vägkorset mot Liared. Hon hade således full kontroll över vilka fordon, som var på väg upp mot luftbevakningstornet i Duvered.

Då hon förmodade, att det kunde vara ett med befäl, ringde hon och varnade luftbevakarna. Där tjänstgjorde vanliga beväringar som inte alltid tog sin uppgift på största allvar. När Inga larmade trädde manskapet omedelbart i full beredskap och uppträdde helt reglementsenligt till kontrollanternas fulla belåtenhet.

Vissa av vaktpersonalen blev kvar i trakterna och bildade familj. Men det fanns även de, som vänsterprasslade lite för mycket och helt enkelt inte fick komma tillbaka till den ordinarie hemmavarande hustrun.

Detta och mycket annat kan man läsa om i det häfte studiecirklarna sammanställt.