Högerpopulister gick fram i Estland
Estniska reformpartiet låg på 30,5 procent sent på söndagskvällen, ett resultat som - om det står sig - överträffar prognoserna med råge.
Av de nuvarande regeringspartierna fick socialliberala Centerpartiet 20,9 procent, det konservativa partiet Isamaa 11,7 procent och Socialdemokraterna 10,3 procent.
Landets tredje största parti verkar bli det högerpopulistiska och EU-kritiska Estlands konservativa folkparti (Ekre) som ökar kraftigt från sju till 19 mandat i parlamentet, Riigikogu.
Stänger dörren
Reformpartiet segrade också i valet 2015, men försattes i opposition 2016 efter anklagelser om maktmissbruk och dålig hantering av till exempel flyktingfrågan. Sedan dess har premiärminister Jüri Ratas från Centerpartiet styrt landet i en koalitionsregering.
Hur den nya regeringsbildningen ska gå till är en öppen fråga. Precis som på andra håll i Europa skulle ett främlingsfientligt och strängt EU-kritiskt ytterlighetsparti, Ekre i det här fallet, kunna komplicera saken. Mest stöd har partiet på landsbygden där folk upplever sig mer drabbade av senare års nedskärningar signerade Reformpartiet och Centerpartiet.
Men politiska experter tror inte att Ekre tar plats i nästa estniska regering.
””
Enligt såväl Reformpartiet, Centerpartiet som Socialdemokraterna gör Ekres värderingar att en regeringsmedverkan inte är aktuell.
Många e-röster
Valkampanjen har kretsat kring frågor som skatter och offentliga utgifter, men även om den ryska minoriteten som utgör cirka en fjärdedel av befolkningen.
Reformpartiet och Centerpartiet har alternerat mellan makten, och även delat den, under de nära tre årtionden som gått sedan Estland bröt sig loss från det sönderfallande Sovjetunionen.
””
Centerpartiet har länge favoriserats av ryssgruppen som räknar med att partiet fortsätter att värna rådande utbildningssystem som medger såväl estniska som ryska språkskolor. Däremot vill Reformpartiet och Ekre lägga ned den ryskspråkiga undervisningen.
Av Estlands 1,3 miljoner invånare var drygt 880 000 röstberättigade. Valdeltagandet sjönk från 64,2 procent (2015) till 63,1 procent, enligt SPT. Cirka 40 procent av väljarna tog chansen att e-rösta.
Rättad: I en tidigare version angavs en felaktig uppgift om hur många partier som regeringskoalitionen består av.
TT
