Politiska utspel efter masskjutning

"Jag vägrar att acceptera detta som normalt. Vi måste handla för att stoppa det vapenrelaterade våldet nu", skrev presidentaspiranten och exutrikesministern Hillary Clinton på Twitter kort efter att nyheten om skjutningen offentliggjorts.

Tyst minut

Hon har en vapendragare i den sittande presidenten. Barack Obama har tidigare uttryckt ilska över de återkommande skol- och kyrkskjutningarna i USA. Och i en intervju med tv-kanalen CBS kort efter dådet efterlyste Obama "förnuftiga vapenlagar" och manade kongressen att godkänna en lag som hindrar individer på underrättelsetjänstens flygförbudslista från att köpa vapen.

"Vi får aldrig tänka att det här är något som bara händer. . . för det händer inte lika ofta i andra länder", heter det i ett uttalande från Obama.

Fastighetsmagnaten Donald Trump, som leder den republikanska kampen om partiets presidentkandidatur inför nästa års val, hyllade polisens insats i samband med masskjutningen och höll en tyst minut när han kampanjade i Virginia några timmar efter dådet, rapporterar bland andra nyhetskanalen CNN. Hans tal berörde dock inte landets vapenlagar. Trumps medtävlare, den pensionerade neurokirurgen Ben Carson, kallade dådet för ett hatbrott.

I grundlagen

Republikanerna brukar allmänt ses som det parti som förordar rätten att bära vapen, en rätt som slås fast i det andra tillägget till USA:s författning som antogs 1791. Landets delstater har dock olika lagar när det gäller försäljning (eller begränsning av försäljning), registrering, förvaring, åldersgränser och annat som rör vapeninnehav. Det är ofta dessa som avses när politiker talar om tuffare vapenlagar. Sannolikt kommer frågan att få stor uppmärksamhet i kampanjerna inför presidentvalet 2016.

2011 uppgav 47 procent av amerikanerna att det fanns ett skjutvapen i deras hem, enligt opinionsinstitutet Gallup.

TT