Kriget USA inte kan glömma
Något sådant hade inte hänt tidigare. Detta satte djupa spår psykologiskt i det amerikanska samhället.
””
På vårvintern 1965 kunde dock ingen ana vad som komma skulle. Det kalla kriget pågick och i Washington var man bekymrad. Det såg ut som om Sydvietnam skulle falla för kommunisterna.
Därav beslutet att gripa in i kriget. Inom kort hade antalet soldater växt dramatiskt, från 23 300 till 536 100 då antalet var som högst 1968.
Resultatet blev ett extremt blodigt krig. Le Duan, vice ledare för det vietnamesiska kommunistpartiet, sade 1965 att Nordvietnam avsåg att vinna kampen oavsett hur stor kostnaden skulle bli.
En miljon stupade
I slutändan blev också priset extremt högt. Nordvietnam och FNL registrerade sammanlagt 1,1 miljoner stupade soldater.
Många har frågat sig hur det är möjligt att uthärda sådana offer.
””
I syd fanns ingen sådan disciplin. Förlusterna blev ändå stora, 200 000 stupade soldater.
USA:s förluster stannade vid 58 132 döda, ett mycket högt antal efter amerikanska mått.
Runt 1968 stod det klart att det skulle bli ohyggligt svårt att tvinga Nordvietnam på knä, och motståndet mot kriget hemma i USA växte sig allt starkare.
Detta fick till slut Washington att ge upp. I mars 1973 lämnade USA Sydvietnam åt sitt öde. Sedan dröjde det inte länge innan nordsidan segrade. Sydvietnam kapitulerade 30 april 1975.
Många myter
Vietnamkriget blev i hög grad den utlösande faktorn bakom 1960-talets vänsterrörelse. Många uppfattade kriget som en kamp mellan den amerikanska supermakten och en liten, tapper och enad bondenation.
””
Han påpekar att det finns många andra myter om kriget, som att Vietnamveteranerna i USA har haft det väldigt svårt efter kriget.
””
Och ironiskt nog, med tanke på att kriget blev den händelse som samlade vänsterrörelsen, övergav vietnameserna redan 1986 planekonomin och införde marknadsekonomi i landet. Kapitalismen hade segrat, trots allt.
TT
