Bilden av skolskytten växer fram

26-årige Chris Harper Mercer dödades i en skottlossning med två poliser efter att han, beväpnad med flera vapen, dödat flera personer på Umpqua Community College i Roseburg, USA.

Bilden av honom börjar växa fram. Men motivet är fortfarande oklart.

Enligt före detta bekanta och mannens aktiviteter på sociala medier var han en tillbakadragen person som spenderade mycket tid på internet.

"Undvek alla"

Bryan Clay säger till NBC News att han träffade den misstänkta skytten "varje dag" när han var på väg hem från skolan.

26-åringens grannar beskriver honom som blyg och socialt tafatt, enligt Reuters. Han "verkade väldigt ovänlig", säger grannen Bronte Harte till AP.

I ett blogginlägg som kopplas till 26-åringen skriver mannen att han uppskattade rubrikerna om Vester Flanagan som i slutet av augusti sköt ihjäl två tv-journalister under direktsändning.

På en Myspace-sida som tros tillhöra mannen finns flera inlägg som uttrycker sympati med Irländska republikanska armén (IRA) och tillhörande bilder på beväpnade, maskerade personer.

Söker andliga

En man född samma dag som skytten, och med en profilbild som är väldigt lik 26-åringen, söker på en dejtingsajt "andliga singlar". Han beskriver sig som "inte religiös, men andlig" och länkar till en grupp som heter "gillar inte organiserad religion".

Uppgifterna om antalet dödade och skadade har varierat. Enligt sheriffen John Hanlin i Douglas County rör det sig om tio döda, inklusive gärningsmannen, och sju skadade.

Hanlin säger att det är för tidigt att prata om skyttens motiv. Han vill inte ens nämna den misstänktes namn.

Skolskjutningen

Barack Obama krävde i ett kraftfullt tal några timmar efter dådet att vapenlagarna ändras. Han sade att USA blivit avtrubbat av alla masskjutningar.

Men skärpta vapenlagar lär inte bli någon het valfråga nästa år. Ingen är intresserad av att driva den.

Svårt politiskt

Det finns en stark opinion för de liberala vapenlagarna i USA, enligt Blanck, vilket gör det svårt för politiker att driva på för hårdare regler.

Massmorden behöver dessutom nödvändigtvis inte tjäna som argument för hårdare vapenlagar. Vissa anser att våldet är ett bevis för att fler behöver kunna bära vapen.

TT