Osäkert stöd för höghastighetståg

Regeringen vill öka den ekonomiska ramen med över 100 miljarder kronor den kommande planperioden.

Propositionen är ett resultat av förhandlingar med budgetpartnern Vänsterpartiet.

Inga skattehöjningar

Jämfört med nuvarande planperiod för åren 2014-2025, som Alliansregeringen rådde över, höjs anslagen för drift och underhåll för järnvägen med 47 procent, enligt Anna Johansson - från 85 till 125 miljarder.

Infrastrukturministern räknar med att det reformutrymme som "frigörs" när överskottsmålet ändras ska kunna användas i finansieringen.

Öka underhållet

Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt säger att V hade velat gå längre, men han är ändå relativt nöjd.

Så sent som i går meddelade Moderaterna att de har svängt sedan valet och nu säger nej. Motiveringen: Det blir för dyrt, är samhällsekonomiskt olönsamt och tar för lång tid att bygga.

Kristersson anser att det är ansvarslöst att satsa utan att ha en seriös finansiering klar samtidigt som många andra angelägna projekt kan genomföras "här och nu".

Tidigare har Liberalerna svängt till nej och Sverigedemokraterna motsätter sig också höghastighetståg. Kristdemokraterna och Centern vill ännu bygga men har inte bestämt sig slutligt för ett ja.

Ostlänken först

Planen sträcker sig fram till 2029, men fram till dess finns ingen ambition att hela höghastighetssystemet ska vara klart. Ett tidigare slutår om 2035 gäller inte längre.

Centerns trafikpolitiske talesperson Anders Åkesson tolkar regeringens linje som att Ostlänken är den enda sträcka som man nu vet blir av.

Han ser inte att regeringen har reserverat några pengar till ytterligare höghastighetssträckor.

TT