Ett år med skärpt amorteringskrav

Den 1 mars i fjol införde Finansinspektionen (FI) ett andra amorteringskrav, för högt belånade hushåll, som ytterligare ett led för att minska hushållens överskuldsättning.

På bostadsmarknaden syns en rad förändringar under det senaste året. Den tidigare så heta bostadsmarknaden, allra främst i Stockholms län och särskilt den för nyproduktion, har svalnat av något. Det säljs fortfarande många bostäder, men affärerna tar längre tid och prisutvecklingen har dämpats.

Lösa trådar

Hur stor del det skärpta amorteringskravet har i utvecklingen har bedömarna svårt att avgöra, men att det har påverkat är många överens om.

Regionala skillnader finns, men den breda trenden när det gäller bostadspriserna är att de har stått mer eller mindre stilla under det senaste året, efter en nedgångsperiod, dock från höga nivåer, under andra halvan av 2017, enligt Svensk Mäklarstatistik.

Åtgärder för att minska belåningsgraden välkomnas av Fastighetsbyrån vd Johan Engström, men han är ändå tveksam till att det andra amorteringskravet slår på rätt sätt.

Samtidigt anser Johan Engström inte att amorteringskravet nödvändigtvis är det som påverkar bostadsmarknaden mest. Bankernas bolåneregler, medierapportering om bostadsmarknaden samt diskussioner kring ett eventuellt slopat ränteavdrag spelar också in.

Lägre lånetillväxttakt

Men, vad har då hänt med skuldsättningen? Hushållens skulder fortsätter att växa. Svenskarnas bostadslån uppgick till knappt 3 300 miljarder kronor i januari. Men tillväxttakten har bromsat in.

I januari var den årliga tillväxttakten för hushållens lån på 5,4 procent, jämfört med 7,0 procent för ett år sedan, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Enligt FI:s senaste bedömning skulle ungefär 14 procent av dem som skulle ta nya bolån påverkas av det skärpta amorteringskravet.

Mer definitiva svar kommer FI att kunna ge i slutet av månaden när myndigheten publicerar sin årliga rapport om bolånemarknaden.

TT