Annons
Nyheter

Tranemos nya kommunchef tror på landsbygden

Britt–Marie Börjesson går igenom vad som fick henne att söka kommunchefsjobbet i Tranemo.
Nyheter • Publicerad 8 mars 2011
Britt-Marie Börjesson tror på Tranemos framtid.
Britt-Marie Börjesson tror på Tranemos framtid.Foto: Magnus Josefsson

Den nya organisationen av kommunen förstås – och att Tranemo känns hanterbart.

Och så drömmen om ett torp.

Annons

– Jag är jätteintresserad av den offentliga sektorn.

Denna kanske inte helt vanliga böjelse förklarar varför Britt–Marie studerade platsannonsen lite extra. Den annons som visade att Tranemo sökte en kommunchef – den fjärde sedan kommunen bildades 1974!

Så frågan till Britt–Marie är rätt given. Efter fem år som socialchef i Mark, två år som kommunchef i Hylte och tre år som enhetschef hos Länsstyrelsen/Socialstyrelsen.

Hur lång tid vill du ge Tranemo kommun?

Britt–Marie ler. Men höftar sedan till med sju–åtta år.

– Jag tror det kan vara lagom. Jag tror inte det är bra att från start se detta som mitt sista jobb, jag vill ständigt utvecklas.

Men åter till den offentliga sektorn och Tranemos nya organisation. Tranemo har skrotat nämnderna och gett kommunstyrelsen en ökad makt. Målet/förhoppningen är att vitalisera det politiska livet genom att ha ”visionära” beredningar. Helhetssyn är det ord som helst används som etikett på förändringen.

Denna, framför allt politiska förändring, ska matchas mot en tjänstemannaorganisation med Britt–Marie Börjesson i spetsen. Och om hon ska hitta ett motto för kommunens framtida liv så får det bli – ”snabbare och bättre”.

– Dialogen med medborgarna är vårt viktigaste uppdrag.

Så om en förening ringer och vill att du ska komma så ... ?

Annons

– Så kommer jag. Även om den första tiden säkert kommer att innebära att mycket tid får läggas på själva organisationen.

En sak som lockade med Tranemo var alltså ”hanterbarheten”. Britt–Marie tror att den lilla kommunen är ett bra avstamp när dialog och vitalisering står högst på önskelistan.

Fast för liten får kommunen förstås inte bli. Tranemo har tappat invånare i princip varje år sedan mitten av 1990–talet och det samlade minuset hamnar på nästan tusen invånare.

– Men jag är fullständigt övertygad om att vi är på väg mot en ny grön våg!

Tranemo har låg arbetslöshet, låg skatt, lågt ohälsotal, låga boendekostnader... Och är ändå en ständig folkmängdsförlorare.

– Jag tror ändå på landsbygden som vinnare. Här finns värden, en livskvalité, som inte går att få i storstäder.

– Men några områden är extra viktiga för en kommun som Tranemo. Boendefrågorna, att ha bra kärnverksamheter, att de som flyttar ut kan tänka sig att bli återvändare, att man tar vara på att Tranemo faktiskt har ett utmärkt läge...

På tal om boende. Britt–Marie är Supervarbergare och lär nog så förbli.

Men en lägenhet har hon skaffat i centrala Tranemo. Och så finns då drömmen om torpet. Ett torp där intressen som gamla saker, inredning och snickeri kan få utlopp.

– Och det torpet får gärna ligga i inlandet...

– Tranemo, Limmared, Länghem, Ambjörnarp, Sjötofta, Dalstorp, Grimsås, Mossebo... Nej, nu börjar det bli svårt. (Tätortsbegreppet kräver 200 invånare i en ort. Mossebo klarar inte detta – däremot ska Ljungsarp, Uddebo och Nittorp också med på Tranemolistan).

– Nej, det kan jag inte ännu. (Borås, Mark, Ulricehamn, Tranemo, Svenljunga, Herrljunga, Bollebygd)

– Glasbruket, tranan, Friggebodarna utmed 27:an. Och så drömmen om ett eget torp.

Magnus Josefsson
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons