Och stöttar AP&T:s byggsatsning med tiotalet miljoner.

– Det är nästan ett måste att göra så här på landsbygden, säger Kenneth Olsson, näringslivsansvarig hos kommunen.

Det handlar om att frigöra kapital hos företagen. Att ge dem en möjlighet att investera i en värld där lånemöjligheterna är begränsade.

– Om ett företag på landsbygden vill lägga tio miljoner kronor på en satsning så får de kanske låna två. Resten måste tas ur det egna kapitalet.

– Hade samma företag legat i ett hetare område så hade det varit betydligt lättare att få låna.

Tre blev bara två

Även villabyggare i våra bygder känner igen resonemanget. När huset är färdigt har det kanske kostat tre miljoner – och är värt två. En ekvation som låneinstitut inte älskar.

Men är det kommunens uppgift att agera bank?

– Naturligtvis är det ett risktagande. Och det krävs vissa saker för att kommunen ska ställa upp.

Skattebetalarna ska inte belastas. Därför måste företagen ha goda framtidsutsikter och vara inne i en ”satsarfas”.

I fallet Ljungsarps Verkstad så tar kommunen över hela fastigheten för 16,9 miljoner kronor. Och hyr sedan ut den till företaget igen.

– Och då ska det vara en affärsmässig uppgörelse där bankräntan är en utgångspunkt.

AP&T bygger som bäst ut sina lokaler i Tranemo. Och den utbyggnaden kommer kommunen – eller rättare sagt Tranemo Utvecklings AB – att äga.

– En uppgörelse i tiomiljonersklassen och även här ska företaget hyra lokalerna.

Inga löften

Är ni inte rädda att skapa prejudikat? Hur många företag kan kommunen stötta på det här sättet?

– Vi lovar inget och det finns de som fått avslag. Man kan säga att vi inte är ointresserade av att stödja – men efter nogranna analyser.

Är detta en framtida Tranemotrend?

– Nja, i så fall snarare en småkommunstrend om man vill att företagen ska stanna kvar. Och flera kommuner, till exempel Ulricehamn, jobbar så här.

– Ett annat problem är att många internationella företag överhuvudtaget inte vill äga fastigheter. Och då måste kommunerna ju göra något, säger Kenneth Olsson.