Uppfinnare som lärt sig att aldrig ge upp

Allt för att en dag nå målet – att bli rik på någon finurlig sak han själv konstruerat.

Kalv. Långt ut i skogen, i källaren på sitt föräldrahem har han sitt kontor. Väggarna är tapetserade med priser från uppfinnartävlingar, artiklar från nyhetstidningar om honom själv och marknadsföringsmaterial.

– Här, den här stängselöppnaren har jag uppfunnit! Men den första grejen var den här, som hjälper barn att ta av sig skorna själv med den, säger Anders.

Han svischar runt i det lilla rummet, pekar och demonstrerar. Antalet uppfinningstävlingar som han har deltagit i verkar vara oändligt.

– Hur många? Det vet jag inte längre, tio, femton kanske. Jag har fått pris på ungefär hälften av dem, säger han.

I höst har han uppfunnit en ny liten mojäng som man sätter på tänger som elektriker använder. Den samlar upp skräpet från sladdarna så att man slipper städa efteråt.

– Det var den jag egentligen började med för ungefär fem år sedan, men det tar väldigt tid att utveckla produkter och att hitta pengar, säger han.

Han berättar om en enträgen kamp att få folk att tro på honom.

– Jag har lärt mig att inte lyssna på de som är negativa men att också skaffa fram mer bevis när man blir nekad finansiering, säger Anders.

Hans första försök att hitta pengar gick inte alls. Han vände sig till Almi som inte trodde på hans idé. Men han fick hjälp av studenter som gjorde en marknadsundersökning åt honom, och den visade att efterfrågan var stor.

– Jag ringde Almi igen och sa att nu har jag bevis. Jag bokade ett möte och slängde fram de 70 sidorna framför dem.

Sedan började det lossa för honom. En liten peng här, en liten där.

Anders utstrålar en oerhörd energi. Han verkar outtröttlig med alla sina idéer.

– Jo, många säger det. Men jag vill ha något på gång hela tiden. Och jag vill uppfinna något som ingen i hela världen har gjort. Det finns ingen bättre känsla än att kunna visa fram en sak och säga ”den har jag gjort”, den är jag pappa till. Den är grym. µ