Skogens konung

Om jag inte har helt fel så brukar älgen kallas för just Skogens konung och förmodligen är det djurets storlek som renderat älgen just det epitetet. Själv har jag i olika situationer kommit älgen riktigt nära och har då snabbt kunnat konstatera att älgen är jättestor och enligt min smak riktigt ful. Varför jag tycker det senare vet jag inte. Smaken är väl som baken delad.

Hur som helst fortsätter valarbetet oförtrutet. Igår skulle Erika besöka Dalsjöfors och då jag inte kunde ställa upp var Alfred snabb att rycka in. Underbart med lite avlösning. Hur som helst kom jag till undsättning lite senare på kvällen. Jag hämtade dem i bilen, men då var jag för trött att traska gata upp och gata ned.

Där satt jag och läste i godan ro. Det började bli kväll och plötsligt dök det upp en - om jag får kalla honom så - f.d. politiker, nämligen Roland Andersson. Han är alltid lika trevlig. Stor är han dessutom för jag var tvungen att dra tillbaks passagerarstolen för att han skulle få plats i en japansk bil. Sedan lämnade vi Roland och Dalsjöfors för att fortsätta födelsedagsfirandet (mitt) i centrala Borås. Vi åt riktigt gott.

Men nu kan jag i dagens BT läsa att vi som valarbetare har levt farligt i Dalsjöfors, Funky Town, om man får tro beteckningen på en av ortens två pizzerior. Allt medan vi - läs Erika och Alfred - delade ut propagande var Skogens konung på besök och det alldeles i närheten. Det där med valarbete kan vara nog så farligt, i synnerhet om en älg lägger sig i det hela.