Ska Erika tvingas gå över till Alliansen?

Just nu är jag mer egocentrisk än någonsin. Det betyder helt enkelt att jag tycker synd om mig själv. Läget är nämligen att jag som man är förkyld och då förstår nog de flesta, åtminstone de kvinnliga läsarna, att en mans värld rasar samman helt och hållet. Till detta hör att jag även har ont i kroppen, något som inte är konstigt med tanke på att hela världen rasat över just mig.

Men med mina till buds stående sista krafter kan jag ändå tycka synd om någon annan förutom mig själv. Denna någon är min kära hustru. Anledningen - och då tänker jag inte på hennes belägenhet att just nu vara gift med en småkinkig man - är att hon i dagens BT just läst igenom vad som kan vankas på de olika partiernas valvaka.

Snabbt kunde Erika konstatera att det fanns alls inget hon tålde i matväg om hon skulle hålla sig till det parti för vilket hon arbetar och med vars ideer hon sympatiserar. Erika, ledsamt nog, är allergisk mot väldigt mycket av livets goda. Och tydligen fanns det inget på menyn som hon kunde inmundiga, åtminstone inte om hon vill fortsätta att vara frisk även efter valet. Sedan tittade hon också på vad Alliansen kunde erbjuda och där var det betydligt bättre. Är det på det viset att den av borgerliga partier så omhuldade valfriheten så här i elfte timmen skulle gynna kära Erika.

Själv har jag med små bokstäver sagt till Erika att hon får nog hoppa över det här med maten. I och för sig är det närmast jag som behöver den uppmaningen, men med tanke på hur dålig jag känner mig så blir det nog ändå alls ingen mat för mig. Det behövs inte. Martyrskap passar nämligen mig just nu som hand i handske. Och förresten - glöm inte att RÖSTA (Erika har redan sagt att om röstning har jag redan skrivit så mycket att folk säkerligen förstått budskapet mer än väl. Men jag framhärdar).