Samma gamla okvalificerade SKITSNACK

Egentligen skulle detta aldrig ha behövt skrivas, men tydligen skall jag aldrig sluta förvånas över det skitsnack som produceras i samband med vissa företags mellanhavanden med sina kunder, nämligen konsumenter. Linnea, den stackaren, hade oturen att köpa en mobil av Siba, en mobil som sedan gång på gång har gått sönder. Jag vet inte hur många gånger hon har varit och reklamerat och ändå har det ännu inte gått två år. Det kan ju jämföras med den vanliga reklamationstiden, tre (3)år, för varor som går in under konsumentköplagens bestämmelser. Nämnda tidsfrist bör ju annars ha bestämts utifrån det rimliga antagandet att produkten ifråga kan tänkas hålla i vart fall minst tre år. Så har dock inte varit fallet med den här telefonen. Nu hade Linnea reklamerat än en gång. Jag ringde kundtjänst som är utlagt till ett företag med 042-nummer. Efter att jag tvingats lyssna till någon som med monoton röst nämnde alla möjliga och omöjliga knappval var det slut på meddelandet och jag kom alltså aldrig fram till Siba i Knalleland. Linnea och jag åkte dit. Efter en längre väntan på att bli expedierade började den vanliga historien med förfrågningar om Linnea hade lämnat in alla papper, såsom kvitton o dyl. Vi fick också reda på att först idag hade reklamationen gått iväg till något obskyrt ställe och då hade Linnea ändå reklamerat för cirka två veckor sedan och i samband därmed lämnat in efterfrågade papper. Annars är detta med kvitto o.dyl något som affärerna regelmässigt kör med för att redan på det stadiet försöka beröva kunden hans eller hennes rättigheter. I detta fallet ville säljaren även ha den ursprungliga kartongen till telefonen! Något som säljaren därefter försökte förklara som någon form av konsumentupplysning eftersom på kartongen finns uppgifter som polisen vill ha om telefonen skulle stjälas. Herregu´, vår reklamation var tydligen på väg att också bli en polissak; jag började ta mig för pannan. Jag märkte plötsligt hur ilskan steg inom mig och eruptionen blev ett "SKITSNACK", för det var just vad det hela gick ut på. Det pratades om ÅTERKÖP. Vi hade inte bett om något återköp; vad är det för någon term. Har man haft oturen att köpa skit, dvs ett grovt kontraktsbrott, så har kunden rätt att häva transaktionen. "That´s it". Därutöver skall kunden gottgöras. Sedan skulle säljaren på något underfundigt säljarinriktat sätt visa sig välvillig genom att tala om att han tänkte göra ett undantag. Vi hade inte bett om något dj...la undantag, vi ville ha våra lagliga rättigheter. Undantaget skulle vara ett undantag från företagets annars vanliga policy. Vad är det för någon idiotisk policy? Går den ut på att lura kunden att tro att kunden inte har de rättigheter som kunden lagenligt har? Vid det laget var jag närmast farlig i min ilska. Jag vet inte vad som bestämdes, men ett är säkert - Linnea har fortfarande inte fått sin mobil åtgärdad och transaktionen är tydligen ännu inte hävd. Ett gott råd till alla konsumenter - Stå på er och låt Er inte luras!