Rösta med morakniven

Vi har alla lagt märke till det. Valplakaten som vandaliseras på ett eller annat sätt. Nu är det tyvärr inget nytt att det som placeras i det offentliga rummet - tänk på alla demolerade busskurar - får sig en törn eller två, men då det gäller svenska personfixerade plakat kan det givetvis för den eller de drabbade te sig skrämmande. Och så har också blivit fallet. Själva uttrycket i bloggrubriken har dykt upp där lokalpolitikern Anna varit avporträtterad och varför det förhåller sig på det viset vet jag inte. Överhuvud taget begriper jag inte andemeningen i uppmaningen. Kanske det hela bara ska ignoreras.

Att sådant här dyker upp är nog delvis en följd av det altmer personfixerade svenska valen. Det blir liksom roligare att sätta en Hitlermustasch på en kvinnlig politiker jämfört med att rita en gubbe över vanlig text. Baksidan av det personfixerade helt enkelt. Å andra sidan ska detta givetvis inte tas till intäkt för att det är fritt fram att göra som exemplet illustrerar.

Men överallt har vi exempel på det här med saker och tillstånds fram- och baksidor. Ta t.ex. det här med att det inte längre finns några kontantkassor på bussarna. Givetvis - och det är utmärkt - reduceras rånrisken högst markant, men å andra sidan blir det besvärligt att åka buss för den som saknar kontanter och även betalningen med kort tar vanligtvis längre tid med åtföljande köbildningar.

Slutligen finns det dock i sammanhanget en liten tröst vad gäller valklotter. Efter valet tar vi bort plakaten och då försvinner också förfulningen. Lite skönt att just nu kunna tänka även i de banorna,

Och den i andra sammanhang hårt kritiserade vinförpackningen bag-in-box - dess icke avslöjande av konsumerad kvantitet lär bidra till ytterligare konsumtion - har nu visat sig vara den mest miljövänliga. Ja, inget gott som inte har något ont med sig alternativt viceversa.